Alkoholpolitik från A till Ö

Vi på IOGT-NTO arbetar med en mängd olika frågor inom alkoholpolitiken. Gemensamt för dem alla är att skapa ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. För att göra det enkelt för dig att se vilka alkoholpolitiska frågor vi arbetar med har vi samlat dem här, uppdelade i områden.

Alkohol är en drog. Den är laglig, men eftersom den har negativ inverkan på folkhälsan i Sverige finns det en lag, alkohollagen, som ska skydda människors hälsa. I alkohollagen finns regler om hur man får köpa, sälja och marknadsföra alkohol – för att begränsa konsumtionen och skadeverkningarna.

Alkoholreklam

Alkoholindustrin använder sig av olika typer av alkoholreklamsstrategier för att positionera sina varumärken, vinna marknadsandelar och på så sätt öka sin försäljning.

Det finns idag många olika typer av alkoholreklam, några exempel är:

  • Placering av alkoholföretagsloggor vid live sändningar av fotbolls- och hockeymatcher
  • Spritflaskor i bakgrunden av en känd artists musikvideo
  • Influencers som får betalt för att publicera bilder där de poserar med en alkoholprodukt i handen under en musikfestival
  • Få sociala medieanvändare att marknadsföra deras varumärke genom att exempelvis locka med ”dela detta inlägg så är du med och tävlar om en strandväska”

Här under går vi igenom alkoholmarknadsföringens konsekvenser för folkhälsan.

Alkoholreklam leder till Ökad alkoholkonsumtion

Alkoholreklam leder till att alkoholkonsumtionen ökar och därigenom till en försämrad folkhälsa i form av alkoholrelaterade sjukdomar, ökat våld, trafikolyckor och dödsfall. Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat omfattande restriktioner eller förbud av alkoholreklam som en viktig åtgärd för att minska alkoholkonsumtionen i samhället, särskilt eftersom marknadsföring av alkohol visat sig leda till en ökad alkoholkonsumtion bland unga.

Vad säger lagen?

I praktiken var alkoholreklam i Sverige olagligt fram till 2003, men detta har luckrats upp och numera är reklamförbudet upphävt i både tidningar och digitalt. Det finns dock vissa regler för hur marknadsföringen får vara utformad och de finns att läsa i alkohollagens 7:e kapitel och i marknadsföringslagen. Här är några exempel:

  • Reklamen måste iaktta särskild måttfullhet, den får inte vara påträngande eller uppsökande och heller inte uppmana eller uppmuntra till konsumtion. Därför är alkoholreklam inte tillåten i de flesta offentliga rum.
  • Marknadsföringen får inte rikta sig särskilt till eller skildra personer under 25 år.
  • Annonsen får bara visa produkten och inte koppla ihop produkten med personer eller en viss livsstil.
  • Det är förbjudet att göra reklam för alkohol i tv och radio. (Att exempelvis TV3 och Kanal 5 kan sända alkoholreklam beror på att de sänder från London och därmed inte omfattas av svensk lagstiftning.)

Läs Konsumentverkets riktlinjer och råd om marknadsföring av alkoholdrycker här.

Digital alkoholmarknadsföring

I takt med att användningen av sociala medier har ökat har alkoholindustrin hittat nya sätt att marknadsföra sina produkter online. De använder sig ofta av så kallade influencers, aktiva på till exempel Instagram, Snapchat och Youtube. Dessa personer får betalt för att posera med alkoholprodukter eller ha dem synliga i bakgrunden av ett inlägg. Många gånger har dessa influencers unga följare, exempelvis har forskning från Nederländerna visat att över 20% av följarna till landets populära influencers var minderåriga.

Vad tycker IOGT-NTO om alkoholmarknadsföring?

Vi på IOGT-NTO vill minska alkoholkonsumtionen i Sverige och i världen och vill därför ändra den nuvarande alkohollagen. Vi vill att all marknadsföring för alkohol förbjuds, oavsett medium. Vi vill också att all sponsring från alkoholindustrin förbjuds och att förpackningar som innehåller alkoholhaltiga drycker ska förses med varningstexter.

Hur försvarar alkoholindustrin sin marknadsföring?

Alkoholindustrin menar att de gör reklam för sina produkter som vilka företag som helst och att reklamens syfte är att hjälpa konsumenterna att välja det bästa märket. Men det är bara ett litet hörn av det stora pusslet. Forskningen är tydlig med att alkoholreklam påverkar alkoholkonsumtionen, framförallt hos unga.

Alkoholindustrin har också flera metoder i sin verktygslåda för att indirekt rikta sig till unga och därmed undvika att direkt bryta mot lagen. Det är i unga år som vi grundlägger våra vanor, till exempel dryckesvanor. De inbäddade budskapet i reklamen är alltid detsamma och indirekt: Alkohol resulterar i ett liv som är socialt och framgångsrikt. För att få budskapet att gå hem förknippas alkoholkonsumtionen i reklamen nästan alltid med hälsa, sportsmannaanda, fysisk skönhet, romantik, fest och/eller sociala fritidsaktiviteter.

Alkoholmarknadsföring och EU

EU har ett par restriktioner för alkoholmarknadsföring. Reklamen får exempelvis inte riktas mot unga eller ge ett negativt intryck av nykterhet. Varje medlemsstat har dock rätt att anta hårdare begränsningar för alkoholmarknadsföring.

Att Sveriges lagar måste förhålla sig till EU:s gemensamma bestämmelser har tidigare lett till att svenskt alkohollagstiftningsförbud urholkats. Ett exempel på det är att reklam och sponsring av alkohol är förbjuden i svensk tv, men inte i Storbritannien. Genom att svenska kanaler sänder vissa program från Storbritannien som innehåller reklam och sponsring av alkohol, har alkoholreklamen lyckats smyga sig in i svensk tv. IOGT-NTO har anmält både TV3 och Kanal 5 för att medvetet ha rundat svensk lag, men anmälningen har fått avslag eftersom det inte gick att bevisa.

Trots ovanstående EU-regler som försvårar för medlemsländer att reglera alkoholreklam, så är det i praktiken fullt möjligt medlemsländer att förbjuda alkoholreklam, även på internet, och förbud finns idag i flera länder.

Förutom EU-kommissionens bristande vilja att reglera förekomsten av alkoholreklam, kan EU även sägas uppmana till alkoholmarknadsföring. Varje år spenderas skattemedel på mer än 250 miljoner euro på att marknadsföra vin till länder utanför EU.

Källor

Här ska det stå källor.

EU-politikens påverkan på svensk alkoholpolitik

Sveriges anslutning till EU har haft en stor betydelse för den svenska alkoholpolitikens utformning och fortsatta utveckling. En avgörande faktor för den svenska alkoholpolitiken är EU:s grundpelare, den inre marknaden; idén om att människor, varor, kapital och tjänster ska få röra sig fritt över medlemsländernas gränser.

På den inre marknaden behandlas alkohol som alla andra varor och det står i kontrast till Sveriges syn på alkohol som en hälsofarlig produkt som bör regleras. När Sveriges alkoholpolitik anpassades efter EU:s fördrag förlorade Sverige monopolet på import, export och produktion av alkohol men lyckades däremot behålla monopolet på detaljhandelsförsäljning.

IOGT-NTO har sedan Sveriges inträde i EU aktivt arbetat med att bevaka och påverka politiken på EU-nivå. För att förebygga alkoholrelaterade sjukdomar, ökat våld, trafikolyckor och dödsfall, behöver alkoholkonsumtionen i Sverige så väl som i EU, hållas på en så låg nivå som möjligt. Vi finns på plats i Bryssel för att bevaka och granska alkoholindustrins agerande i alkoholpolitiska frågor på EU-nivå.

10 konkreta förändringar som skulle förbättra EU:s alkoholpolitik

1 · Sluta subventionera vinproduktion och marknadsföring av alkohol genom jordbruksbudgeten

Varje år lägger EU mer än 2 miljarder skattekronor på att stödja alkoholproduktion och alkoholmarknadsföring genom särskilda vinsubventioner i jordbruksbudgeten. Dessa pengar bör kortsiktigt gå till att hjälpa vinbönder ställa om till alkoholfritt jordbruk. Långsiktigt bör subventionerna helt avskaffas.

2 · Stoppa alkoholskatteflykten

Tillåt Sverige att kräva svensk skatt på alkohol som transporteras av privatpersoner från andra EU-länder.
Inom EU betalas alkoholskatt i landet där alkoholen konsumeras och alkoholens kostnader uppstår förutom om privatpersoner själva transporterar den över gränsen. Undantaget leder till ökad alkoholkonsumtion, ökad smuggling och negativ alkoholskattekonkurrens mellan länder. Det ökar alkoholskadorna. Länder där detta orsakar problem (t.ex. Sverige, Danmark, Finland och Estland) bör kunna välja att inte använda undantaget.

3 · Lagstifta om cancervarning på alkohol i EU

Inför krav på att alkoholhaltiga drycker märks med budskap om alkoholens negativa hälsoeffekter samt kalorivärde och ingredienser.
EU kräver idag att alla livsmedel märks med näringsinnehåll och ingredienser, men alkoholhaltiga drycker ges ett särskilt undantag i märkningslagstiftningen. Detta undantag bör tas bort och ytterligare märkning införas för att öka medvetenheten om att alkohol är en hälsofarlig vara.

4 · Motverka alkoholindustrins inflytande i EU

Inför skärpta regler för lobbying från ekonomiska särintressen.
Alkoholindustrins ekonomiska intresse står i direkt konflikt med samhällsintresset av minskad alkoholkonsumtion. Samtidigt lägger alkoholindustrin över 80 miljoner kronor årligen på lobbying i Bryssel. Den globala ramkonventionen för tobakskontroll kräver att tobaksindustrins utestängs från inflytande över tobakspolitiken. EU bör verka för att en liknande konvention antas för alkohol.

5 · Stå upp för förbudet mot alkoholreklam

Ta bort kryphålet för TV-bolag som sänder alkoholreklam från andra EU-länder.
Alkoholreklam ökar alkoholkonsumtionen i samhället, särskilt bland unga. EU har idag minimiregler för TV- och streamingreklam för alkohol inom EU. Dessa är väldigt svaga och de flesta medlemsstater har själva gått fram med starkare lagstiftning. EU:s minimiregler bör uppdateras och förstärkas. Samtidigt bör inte EU-lagstiftningen göra det möjligt att kringgå nationella alkoholreklamförbud.

6 · Beskatta all alkohol efter alkoholhalt

Tillåt beskattning av vin efter alkoholhalt och höj de lägsta tillåtna nivåerna på alkoholskatt i EU.
Till skillnad från annan alkohol får EU-länder bara beskatta vin efter antal liter, inte efter alkoholhalt. Detta trots att alkoholen, inte mängden druvjuice, är det som är skadligt. EU borde erkänna alkoholskatt som ett hälsoverktyg och tillåta medlemsländer att beskatta all alkohol progressivt efter alkoholhalt. Dessutom är EU:s minimiskatter på alkoholdrycker väldigt låga och borde höjas kraftigt.

7 · Försvara alkoholmonopolet

Skydda medlemsstaternas alkoholmonopol från den vinstdrivna näthandeln från andra EU-länder.
EU:s medlemsländer med alkoholmonopol får idag bestämma särskilda regler för gränsöverskridande handel med alkohol. EU-kommissionen har samtidigt satt igång en process för att göra det enklare att sälja alkohol över internet. Det är viktigt att prioritera hälsa och tillsyn av folkhälsolagstiftning högst i den processen och att medlemsstaternas alkoholmonopol inte undermineras av privata distansförsäljare.

8 · Stoppa alkoholens särställning i handelsavtal

Idag gynnas alkoholindustrin på andra sektorers bekostnad.
Handelspolitik bestäms idag på EU-nivå. Alkoholindustrin har använt handelsavtal för att försöka stoppa folkhälsolagstiftning i länder både inom och utanför EU. Kommissionen lägger också kapital och resurser på att gynna alkoholindustrins intressen, vilket andra sektorer förlorar på. Alkoholen borde nedprioriteras för att i framtiden helt undantas från EU:s handelsavtal.

9 · Förnya alkoholstrategin

Stöd kunskapsutvecklingen, utbytet och samarbetet mellan civilsamhällesorganisationer, internationella organisationer, myndigheter och departement.
EU hade tidigare en strategi för att strukturera upp alkoholarbetet och stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska alkoholrelaterade skador. Den upphörde 2012 utan att förnyas trots krav från medlemsstaterna, parlamentet och EU:s regionkommitté. Som ett led i att förnya alkoholstrategin bör pengar reserveras på EU-nivå för biståndsarbete med alkohol som utvecklingshinder samt för alkoholforskning och stöd till civilsamhällesorganisationer som arbetar med alkoholfrågan på EU-nivå.

10 · Anta ett alkoholdirektiv som prioriterar folkhälsan

Ambitiös alkoholpolitik ska inte hindras av den inre marknaden.
Idag påverkas alkoholfrågan av många olika EU-direktiv. Ofta finns alkoholen med som en liten del i en mycket bredare lagtext. Det gör att expertis i folkhälsofrågor och alkoholprevention ofta inte involveras när lagstiftning tas fram. EU bör samla sina bestämmelser om alkohol i ett alkoholdirektiv, likt det man gjort för tobak. Direktivet bör klargöra att alkohol inte är en vara som alla andra på den inre marknaden.

Källor

Här ska det stå källor.

Resandeinförsel och gränshandel med alkohol

Det har länge varit möjligt att ta in alkohol till Sverige efter en utlandsresa, så kallad resandeinförsel. Men efter att Sverige gick med i EU hände något. De tidigare tydliga införselkvoterna för skatteinbetalning på några flaskor ersattes av betydligt högre riktnivåer på hundratals liter.

Mellan 1995-2004 mer än tiodubblades mängden alkohol som privatpersoner kunde ta med sig in i Sverige utan att betala svensk skatt. I spåren av förändringarna såg man också tydligt hur alkoholkonsumtionen ökade.

Gränshandel med alkohol:
När alkohol inhandlas i angränsande land, nära eller i anslutning till gränsövergången, och sedan förs in i landet. Gränshandeln kan inkludera både smuggling och resandeinförsel.
Resandeinförsel av alkohol:
Alkohol som köps utomlands och lagligt förs in i landet för privat bruk. Oftast behöver köparen bara skatta för alkoholen i inköpslandet. Många länder har begränsningar av hur mycket skattefri införsel som tillåts.
Smuggling av alkohol:
Alkohol som olagligt förs in i landet, till exempel för att undvika alkoholskatt.

Inte en fråga om frihet, utan om skatteflykt

I debatten framställs ibland gränshandelsfrågan som en konflikt mellan frihet och förbud. Men när man diskuterar alkoholinförsel är det viktigt att veta att det aldrig varit förbjudet att köpa alkohol utomlands. Snarare handlar det om en förändring av var privatpersoner ska skatta för alkoholen de konsumerar.

De förändringar som skedde efter Sveriges EU-inträde gjorde det möjligt för fler att undvika svensk skatt på alkoholen de köper – en förändring som inte gick lika långt för andra punktskattepliktiga varor som bensin och tobak. Alkoholskador och polis- och sjukvårdskostnader som orsakas av alkoholkonsumtion i Sverige minskas dock inte av att alkoholskatten inte betalas i Sverige.

Dagens införselregler utnyttjas av smugglare

Kort efter att skattereglerna förändrades noterade polisen, Ekobrottsmyndigheten och tullen att dessa missbrukades av smugglare. Fenomenet har sedan dess fortsatt. Under 2010-talet utvecklades det till fenomenet ”spritbussar” där bussresenärer fick betalt av smugglare för att uppge att den lågbeskattade alkoholen de förde in var för eget bruk. Spritbussfenomenet har tacklats, men missbruket av införselreglerna finns kvar.

Införseln ett problem i flera europeiska länder

I den allmänna debatten framstår ofta gränshandeln som ett problem unikt för Sverige. Men ett flertal andra länder har liknande, eller till och med större problem, än Sverige. EU-kommissionen noterade detta redan 2017 och har därför inlett en process för att se över reglerna för hur skatt ska betalas vid gränshandel med alkohol.

Gränshandeln är fortfarande en liten del av alkoholkonsumtionen

Dagens EU- regler kring gränshandel med alkohol skapar stora problem:

  • ökade alkoholskador
  • uteblivna skatteinbetalningar
  • ökad kriminalitet

Men det är viktigt att sätta gränshandeln i proportion till alkoholkonsumtionen i samhället i stort. Gränshandeln utgör endast 10,4 procent av all alkoholkonsumtion i Sverige. Räknar man med smugglingen är siffran 14,8 procent. Även om det är en stor siffra är det inte ens en sjättedel av alkoholkonsumtionen i Sverige och alkoholen som konsumeras består av samma produkter som säljs i Sverige.

Alkoholindustrin missbrukar gränshandelsfrågan

Det finns en tendens från vissa debattörer att överdriva effekterna och farorna av gränshandeln. Ofta dras slutsatsen att Sverige inte kan genomföra en rad alkoholpolitiska ambitionshöjningar för att gränshandeln då skulle öka. Aktörer inom alkoholindustrin försöker till exempel driva igenom en halvering av alkoholskatten och att alkoholmonopolet avskaffas för att minska gränshandeln.

Visst skulle gränshandeln kanske minska något om alkoholen blev billigare i Sverige. Det är dock en dyrköpt förändring: När nästan 70 procent av all alkohol köps på Systembolaget och över 80% skattas i Sverige är det enkelt att förstå att konsumtionen skulle öka mycket mer dramatiskt än gränshandeln potentiellt skulle minska vid sådana förändringar. Forskning från tobaksområdet har också visat att låga priser inte är det viktigaste för att minska gränshandeln och att skattehöjningar minskar konsumtionen och ökar skatteintäkterna även när det finns gränshandel.

Varför vissa aktörer föreslår dessa långtgående åtgärder för ett ganska begränsat problem är troligtvis inte för att de primärt är oroliga för gränshandeln, utan för att de ogillar att svensk alkoholpolitik håller nere alkoholkonsumtionen. De stora alkoholproducenterna tjänar ju nämligen pengar oavsett var deras produkter säljs så deras ekonomiska intresse för sänkt alkoholskatt i Sverige ligger i ökad total konsumtion.

Källor

Här ska det stå källor.

8623113