Alkoholpolitik från A till Ö

Vi på IOGT-NTO arbetar med en mängd olika frågor inom alkoholpolitiken. Gemensamt för dem alla är att skapa ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. För att göra det enkelt för dig att se vilka alkoholpolitiska frågor vi arbetar med har vi samlat dem här, uppdelade i områden.

Alkohol är en drog. Den är laglig, men eftersom den har negativ inverkan på folkhälsan i Sverige finns det en lag, alkohollagen, som ska skydda människors hälsa. I alkohollagen finns regler om hur man får köpa, sälja och marknadsföra alkohol – för att begränsa konsumtionen och skadeverkningarna.

Alkoholreklam

Alkoholindustrin använder sig av olika typer av alkoholreklamsstrategier för att positionera sina varumärken, vinna marknadsandelar och på så sätt öka sin försäljning.

Det finns idag många olika typer av alkoholreklam, några exempel är:

  • Placering av alkoholföretagsloggor vid live sändningar av fotbolls- och hockeymatcher
  • Spritflaskor i bakgrunden av en känd artists musikvideo
  • Influencers som får betalt för att publicera bilder där de poserar med en alkoholprodukt i handen under en musikfestival
  • Få sociala medieanvändare att marknadsföra deras varumärke genom att exempelvis locka med ”dela detta inlägg så är du med och tävlar om en strandväska”

Här under går vi igenom alkoholmarknadsföringens konsekvenser för folkhälsan.

Alkoholreklam leder till Ökad alkoholkonsumtion

Alkoholreklam leder till att alkoholkonsumtionen ökar och därigenom till en försämrad folkhälsa i form av alkoholrelaterade sjukdomar, ökat våld, trafikolyckor och dödsfall1. Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat omfattande restriktioner eller förbud av alkoholreklam som en viktig åtgärd för att minska alkoholkonsumtionen i samhället, särskilt eftersom marknadsföring av alkohol visat sig leda till en ökad alkoholkonsumtion bland unga.

Vad säger lagen?

I praktiken var alkoholreklam i Sverige olagligt fram till 2003, men detta har luckrats upp och numera är reklamförbudet upphävt i både tidningar och digitalt. Det finns dock vissa regler för hur marknadsföringen får vara utformad och de finns att läsa i alkohollagens 7:e kapitel och i marknadsföringslagen. Här är några exempel:

  • Reklamen måste iaktta särskild måttfullhet, den får inte vara påträngande eller uppsökande och heller inte uppmana eller uppmuntra till konsumtion. Därför är alkoholreklam inte tillåten i de flesta offentliga rum.
  • Marknadsföringen får inte rikta sig särskilt till eller skildra personer under 25 år.
  • Annonsen får bara visa produkten och inte koppla ihop produkten med personer eller en viss livsstil.
  • Det är förbjudet att göra reklam för alkohol i tv och radio. (Att exempelvis TV3 och Kanal 5 kan sända alkoholreklam beror på att de sänder från London och därmed inte omfattas av svensk lagstiftning.)2

Läs Konsumentverkets riktlinjer och råd om marknadsföring av alkoholdrycker här3.

Digital alkoholmarknadsföring

I takt med att användningen av sociala medier har ökat har alkoholindustrin hittat nya sätt att marknadsföra sina produkter online. De använder sig ofta av så kallade influencers, aktiva på till exempel Instagram, Snapchat och Youtube. Dessa personer får betalt för att posera med alkoholprodukter eller ha dem synliga i bakgrunden av ett inlägg. Många gånger har dessa influencers unga följare, exempelvis har forskning från Nederländerna visat att över 20% av följarna till landets populära influencers var minderåriga4.

Vad tycker IOGT-NTO om alkoholmarknadsföring?

Vi på IOGT-NTO vill minska alkoholkonsumtionen i Sverige och i världen och vill därför ändra den nuvarande alkohollagen. Vi vill att all marknadsföring för alkohol förbjuds, oavsett medium. Vi vill också att all sponsring från alkoholindustrin förbjuds och att förpackningar som innehåller alkoholhaltiga drycker ska förses med varningstexter.

Hur försvarar alkoholindustrin sin marknadsföring?

Alkoholindustrin menar att de gör reklam för sina produkter som vilka företag som helst och att reklamens syfte är att hjälpa konsumenterna att välja det bästa märket. Men det är bara ett litet hörn av det stora pusslet. Forskningen är tydlig med att alkoholreklam påverkar alkoholkonsumtionen, framförallt hos unga.

Alkoholindustrin har också flera metoder i sin verktygslåda för att indirekt rikta sig till unga och därmed undvika att direkt bryta mot lagen. Det är i unga år som vi grundlägger våra vanor, till exempel dryckesvanor. De inbäddade budskapet i reklamen är alltid detsamma och indirekt: Alkohol resulterar i ett liv som är socialt och framgångsrikt. För att få budskapet att gå hem förknippas alkoholkonsumtionen i reklamen nästan alltid med hälsa, sportsmannaanda, fysisk skönhet, romantik, fest och/eller sociala fritidsaktiviteter.

Alkoholmarknadsföring och EU

EU har ett par restriktioner för alkoholmarknadsföring. Reklamen får exempelvis inte riktas mot unga eller ge ett negativt intryck av nykterhet. Varje medlemsstat har dock rätt att anta hårdare begränsningar för alkoholmarknadsföring.

Att Sveriges lagar måste förhålla sig till EU:s gemensamma bestämmelser har tidigare lett till att svenskt alkohollagstiftningsförbud urholkats. Ett exempel på det är att reklam och sponsring av alkohol är förbjuden i svensk tv, men inte i Storbritannien. Genom att svenska kanaler sänder vissa program från Storbritannien som innehåller reklam och sponsring av alkohol, har alkoholreklamen lyckats smyga sig in i svensk tv5. IOGT-NTO har anmält både TV3 och Kanal 5 för att medvetet ha rundat svensk lag, men anmälningen har fått avslag eftersom det inte gick att bevisa6.

Trots ovanstående EU-regler som försvårar för medlemsländer att reglera alkoholreklam, så är det i praktiken fullt möjligt medlemsländer att förbjuda alkoholreklam, även på internet, och förbud finns idag i flera länder.

Förutom EU-kommissionens bristande vilja att reglera förekomsten av alkoholreklam, kan EU även sägas uppmana till alkoholmarknadsföring. Varje år spenderas skattemedel på mer än 250 miljoner euro på att marknadsföra vin till länder utanför EU.

Källor

  1. ”Fyller alkohol glasen?”, rapport av IQ, 2015, sidan 2
  2. Alkohollag (2010:1622), Sveriges Riksdag, 2019
  3. Konsumentverkets allmänna råd om marknadsföring av alkoholdryck till konsumenter, 2016
  4. Let’s Have A Drink, ”My Friend”! : The Portrayal Of Alcohol-Related Posts Through Dutch Social Media Influencers On Instagram, rapport av Alina Maria Willow, 2020
  5. Marknadsföring av alkohol i radio och tv, Konsumentverket, 2019
  6. ”Alcohol actually – How broadcasters use the UK to avoid Swedish alcohol legislation”, Institute of Alcohol Studies, 2018

EU-politikens påverkan på svensk alkoholpolitik

Sveriges anslutning till EU har haft en stor betydelse för den svenska alkoholpolitikens utformning och fortsatta utveckling. En avgörande faktor för den svenska alkoholpolitiken är EU:s grundpelare, den inre marknaden; idén om att människor, varor, kapital och tjänster ska få röra sig fritt över medlemsländernas gränser.

På den inre marknaden behandlas alkohol som alla andra varor och det står i kontrast till Sveriges syn på alkohol som en hälsofarlig produkt som bör regleras. När Sveriges alkoholpolitik anpassades efter EU:s fördrag förlorade Sverige monopolet på import, export och produktion av alkohol men lyckades däremot behålla monopolet på detaljhandelsförsäljning1.

IOGT-NTO har sedan Sveriges inträde i EU aktivt arbetat med att bevaka och påverka politiken på EU-nivå. För att förebygga alkoholrelaterade sjukdomar, ökat våld, trafikolyckor och dödsfall, behöver alkoholkonsumtionen i Sverige så väl som i EU, hållas på en så låg nivå som möjligt. Vi finns på plats i Bryssel för att bevaka och granska alkoholindustrins agerande i alkoholpolitiska frågor på EU-nivå.

10 konkreta förändringar som skulle förbättra EU:s alkoholpolitik

1 · Sluta subventionera vinproduktion och marknadsföring av alkohol genom jordbruksbudgeten

Varje år lägger EU mer än 2 miljarder skattekronor på att stödja alkoholproduktion och alkoholmarknadsföring genom särskilda vinsubventioner i jordbruksbudgeten. Dessa pengar bör kortsiktigt gå till att hjälpa vinbönder ställa om till alkoholfritt jordbruk. Långsiktigt bör subventionerna helt avskaffas.

2 · Stoppa alkoholskatteflykten

Tillåt Sverige att kräva svensk skatt på alkohol som transporteras av privatpersoner från andra EU-länder.
Inom EU betalas alkoholskatt i landet där alkoholen konsumeras och alkoholens kostnader uppstår förutom om privatpersoner själva transporterar den över gränsen. Undantaget leder till ökad alkoholkonsumtion, ökad smuggling och negativ alkoholskattekonkurrens mellan länder. Det ökar alkoholskadorna. Länder där detta orsakar problem (t.ex. Sverige, Danmark, Finland och Estland) bör kunna välja att inte använda undantaget.

3 · Lagstifta om cancervarning på alkohol i EU

Inför krav på att alkoholhaltiga drycker märks med budskap om alkoholens negativa hälsoeffekter samt kalorivärde och ingredienser.
EU kräver idag att alla livsmedel märks med näringsinnehåll och ingredienser, men alkoholhaltiga drycker ges ett särskilt undantag i märkningslagstiftningen. Detta undantag bör tas bort och ytterligare märkning införas för att öka medvetenheten om att alkohol är en hälsofarlig vara.

4 · Motverka alkoholindustrins inflytande i EU

Inför skärpta regler för lobbying från ekonomiska särintressen.
Alkoholindustrins ekonomiska intresse står i direkt konflikt med samhällsintresset av minskad alkoholkonsumtion. Samtidigt lägger alkoholindustrin över 80 miljoner kronor årligen på lobbying i Bryssel. Den globala ramkonventionen för tobakskontroll kräver att tobaksindustrins utestängs från inflytande över tobakspolitiken. EU bör verka för att en liknande konvention antas för alkohol.

5 · Stå upp för förbudet mot alkoholreklam

Ta bort kryphålet för TV-bolag som sänder alkoholreklam från andra EU-länder.
Alkoholreklam ökar alkoholkonsumtionen i samhället, särskilt bland unga. EU har idag minimiregler för TV- och streamingreklam för alkohol inom EU. Dessa är väldigt svaga och de flesta medlemsstater har själva gått fram med starkare lagstiftning. EU:s minimiregler bör uppdateras och förstärkas. Samtidigt bör inte EU-lagstiftningen göra det möjligt att kringgå nationella alkoholreklamförbud.

6 · Beskatta all alkohol efter alkoholhalt

Tillåt beskattning av vin efter alkoholhalt och höj de lägsta tillåtna nivåerna på alkoholskatt i EU.
Till skillnad från annan alkohol får EU-länder bara beskatta vin efter antal liter, inte efter alkoholhalt. Detta trots att alkoholen, inte mängden druvjuice, är det som är skadligt. EU borde erkänna alkoholskatt som ett hälsoverktyg och tillåta medlemsländer att beskatta all alkohol progressivt efter alkoholhalt. Dessutom är EU:s minimiskatter på alkoholdrycker väldigt låga och borde höjas kraftigt.

7 · Försvara alkoholmonopolet

Skydda medlemsstaternas alkoholmonopol från den vinstdrivna näthandeln från andra EU-länder.
EU:s medlemsländer med alkoholmonopol får idag bestämma särskilda regler för gränsöverskridande handel med alkohol. EU-kommissionen har samtidigt satt igång en process för att göra det enklare att sälja alkohol över internet. Det är viktigt att prioritera hälsa och tillsyn av folkhälsolagstiftning högst i den processen och att medlemsstaternas alkoholmonopol inte undermineras av privata distansförsäljare.

8 · Stoppa alkoholens särställning i handelsavtal

Idag gynnas alkoholindustrin på andra sektorers bekostnad.
Handelspolitik bestäms idag på EU-nivå. Alkoholindustrin har använt handelsavtal för att försöka stoppa folkhälsolagstiftning i länder både inom och utanför EU. Kommissionen lägger också kapital och resurser på att gynna alkoholindustrins intressen, vilket andra sektorer förlorar på. Alkoholen borde nedprioriteras för att i framtiden helt undantas från EU:s handelsavtal.

9 · Förnya alkoholstrategin

Stöd kunskapsutvecklingen, utbytet och samarbetet mellan civilsamhällesorganisationer, internationella organisationer, myndigheter och departement.
EU hade tidigare en strategi för att strukturera upp alkoholarbetet och stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska alkoholrelaterade skador. Den upphörde 2012 utan att förnyas trots krav från medlemsstaterna, parlamentet och EU:s regionkommitté. Som ett led i att förnya alkoholstrategin bör pengar reserveras på EU-nivå för biståndsarbete med alkohol som utvecklingshinder samt för alkoholforskning och stöd till civilsamhällesorganisationer som arbetar med alkoholfrågan på EU-nivå.

10 · Anta ett alkoholdirektiv som prioriterar folkhälsan

Ambitiös alkoholpolitik ska inte hindras av den inre marknaden.
Idag påverkas alkoholfrågan av många olika EU-direktiv. Ofta finns alkoholen med som en liten del i en mycket bredare lagtext. Det gör att expertis i folkhälsofrågor och alkoholprevention ofta inte involveras när lagstiftning tas fram. EU bör samla sina bestämmelser om alkohol i ett alkoholdirektiv, likt det man gjort för tobak. Direktivet bör klargöra att alkohol inte är en vara som alla andra på den inre marknaden.

Källor

  1. Billum, Groth, Hammar, Alkohollagen: en kommentar, 1995, sidan 14

Resandeinförsel och gränshandel med alkohol

Det har länge varit möjligt att ta in alkohol till Sverige efter en utlandsresa, så kallad resandeinförsel. Men efter att Sverige gick med i EU hände något. De tidigare tydliga införselkvoterna för skatteinbetalning på några flaskor ersattes av betydligt högre riktnivåer på hundratals liter.

Mellan 1995-2004 mer än tiodubblades mängden alkohol som privatpersoner kunde ta med sig in i Sverige utan att betala svensk skatt. I spåren av förändringarna såg man också tydligt hur alkoholkonsumtionen ökade.

Gränshandel med alkohol:
När alkohol inhandlas i angränsande land, nära eller i anslutning till gränsövergången, och sedan förs in i landet. Gränshandeln kan inkludera både smuggling och resandeinförsel.
Resandeinförsel av alkohol:
Alkohol som köps utomlands och lagligt förs in i landet för privat bruk. Oftast behöver köparen bara skatta för alkoholen i inköpslandet. Många länder har begränsningar av hur mycket skattefri införsel som tillåts.
Smuggling av alkohol:
Alkohol som olagligt förs in i landet, till exempel för att undvika alkoholskatt.

Inte en fråga om frihet, utan om skatteflykt

I debatten framställs ibland gränshandelsfrågan som en konflikt mellan frihet och förbud. Men när man diskuterar alkoholinförsel är det viktigt att veta att det aldrig varit förbjudet att köpa alkohol utomlands. Snarare handlar det om en förändring av var privatpersoner ska skatta för alkoholen de konsumerar.

De förändringar som skedde efter Sveriges EU-inträde gjorde det möjligt för fler att undvika svensk skatt på alkoholen de köper – en förändring som inte gick lika långt för andra punktskattepliktiga varor som bensin och tobak. Alkoholskador och polis- och sjukvårdskostnader som orsakas av alkoholkonsumtion i Sverige minskas dock inte av att alkoholskatten inte betalas i Sverige.

Dagens införselregler utnyttjas av smugglare

Kort efter att skattereglerna förändrades noterade polisen, Ekobrottsmyndigheten och tullen att dessa missbrukades av smugglare1. Fenomenet har sedan dess fortsatt. Under 2010-talet utvecklades det till fenomenet ”spritbussar” där bussresenärer fick betalt av smugglare för att uppge att den lågbeskattade alkoholen de förde in var för eget bruk2. Spritbussfenomenet har tacklats, men missbruket av införselreglerna finns kvar3.

Införseln ett problem i flera europeiska länder

I den allmänna debatten framstår ofta gränshandeln som ett problem unikt för Sverige. Men ett flertal andra länder har liknande, eller till och med större problem, än Sverige. EU-kommissionen noterade detta redan 2017 och har därför inlett en process för att se över reglerna för hur skatt ska betalas vid gränshandel med alkohol.

Gränshandeln är fortfarande en liten del av alkoholkonsumtionen

Dagens EU- regler kring gränshandel med alkohol skapar stora problem:

  • ökade alkoholskador
  • uteblivna skatteinbetalningar
  • ökad kriminalitet

Men det är viktigt att sätta gränshandeln i proportion till alkoholkonsumtionen i samhället i stort. Gränshandeln utgör endast 10,4 procent av all alkoholkonsumtion i Sverige. Räknar man med smugglingen är siffran 14,8 procent4. Även om det är en stor siffra är det inte ens en sjättedel av alkoholkonsumtionen i Sverige och alkoholen som konsumeras består av samma produkter som säljs i Sverige5.

Alkoholindustrin missbrukar gränshandelsfrågan

Det finns en tendens från vissa debattörer att överdriva effekterna och farorna av gränshandeln. Ofta dras slutsatsen att Sverige inte kan genomföra en rad alkoholpolitiska ambitionshöjningar för att gränshandeln då skulle öka. Aktörer inom alkoholindustrin försöker till exempel driva igenom en halvering av alkoholskatten och att alkoholmonopolet avskaffas för att minska gränshandeln.

Visst skulle gränshandeln kanske minska något om alkoholen blev billigare i Sverige. Det är dock en dyrköpt förändring: När nästan 70 procent av all alkohol köps på Systembolaget och över 80% skattas i Sverige är det enkelt att förstå att konsumtionen skulle öka mycket mer dramatiskt än gränshandeln potentiellt skulle minska vid sådana förändringar. Forskning från tobaksområdet har också visat att låga priser inte är det viktigaste för att minska gränshandeln och att skattehöjningar minskar konsumtionen och ökar skatteintäkterna även när det finns gränshandel6,7.

Varför vissa aktörer föreslår dessa långtgående åtgärder för ett ganska begränsat problem är troligtvis inte för att de primärt är oroliga för gränshandeln, utan för att de ogillar att svensk alkoholpolitik håller nere alkoholkonsumtionen. De stora alkoholproducenterna tjänar ju nämligen pengar oavsett var deras produkter säljs så deras ekonomiska intresse för sänkt alkoholskatt i Sverige ligger i ökad total konsumtion.

Källor

  1. RKP/KUT RAPPORT 2005:2b ”Organiserad brottslighet i Sverige 2005”
  2. Ekobrottsmyndighetens lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige 2016
  3. Myndigheterna har tillsammans stoppat spritbussarna, pressmeddelande Finansdepartementet, 2017
  4. Resandeinförsel och köp av smugglad alkohol 2009–2018, rapport CAN
  5. Mäkelä, P., & Österberg, E. (2009). Weakening of one more alcohol control pillar: a review of the effects of the alcohol tax cuts in Finland in 2004. Addiction, 104(4), 554-563
  6. Chaloupka FJ, Straif K, Leon ME; Working Group, International Agency for Research on Cancer. Effectiveness of tax and price policies in tobacco control. Tob Control. 2011 May;20(3):235-8:
  7. Joossens, L., Lugo, A., La Vecchia, C., Gilmore, A. B., Clancy, L., & Gallus, S. (2014). Illicit cigarettes and hand-rolled tobacco in 18 European countries: a cross-sectional survey. Tobacco control, 23(e1), e17-e23

Alkoholmonopol

frågor och svar

Sverige är ett av ganska få länder i världen som har alkoholmonopol, dvs att statliga Systembolaget har ensamrätt på att utan vinstintresse sälja sprit, vin och öl med en alkoholhalt över 3,5 procent. Syftet med monopolet är framför allt att värna folkhälsan genom att minska konsumtionen. Och fördelarna är många: det räddar liv, minskar sjukdom och ökar tryggheten i samhället. Här har vi samlat frågor och svar om alkoholmonopol.

Vad är fördelarna med alkoholmonopol?

De främsta fördelarna med alkoholmonopol är att det räddar liv, minskar sjukdom och ökar tryggheten i samhället. Färre människor blir sjuka av de sjukdomar som alkoholen orsakar, färre drabbas av olyckor och utsätts för våld. Inte minst drabbas färre barn av vuxnas alkoholproblem och färre föds med fosterskador av alkohol. Att fördelarna för folkhälsan finns samtidigt som kunderna är nöjda, med service, sortiment och tillgänglighet, kan tyckas fantastiskt.

Eftersom alkohol orsakar skador oavsett ålder, genom egen eller andras konsumtion, kommer också fördelarna med ett alkoholmonopol alla till del under hela livscykeln. Inte minst vid graviditet, barndom, ungdom och ålderdom.

Varför behövs alkoholmonopol?

Alkoholmonopol behövs för att det minskar alkoholkonsumtionen. Alkohol är beroendeframkallande och ger skador på den som dricker. Även låg konsumtion ökar risken för skador utan att det finns någon “säker” nivå.

Men alkohol ger också skador på andra än de som dricker. Alkohol är unikt bland beroendeframkallande ämnen genom att det ger större skador på andra än på konsumenten själv. Om man lägger ihop skadorna på konsumenten med skadorna på andra uppskattas alkohol ge större skador än tobak. Att så många drabbas av andras alkoholkonsumtion är ett starkt argument för gemensamma samhälleliga åtgärder, så som alkoholmonopol, för att minska alkoholkonsumtion och därmed skadorna. Alkohol är inte en privat fråga.

Vad är idén med alkoholmonopol?

Idén bakom alkoholmonopol är att ta bort privat vinstintresse från handeln med alkohol. Vinstintresse och konkurrens gör att privata företag vill öka sin försäljning, vilket är bra för vanliga varor men inte för alkohol på grund av de stora skadorna på människor och samhälle som alkoholen orsakar.

Är alkoholmonopol tillåtna i EU?

Alkoholmonopol är tillåtna inom EU och det finns flera länder med alkoholmonopol. EU-domstolens dom om Systembolaget i det så kallade Franzén-målet 1997 visade att detaljhandelsmonopol för alkohol som är till för att skydda folkhälsan är tillåtna inom EU. Det betyder att alla länder inom EU skulle kunna ha detaljhandelsmonopol för alkohol om de ville. Ett villkor i domen för att ha ett monopol var dock att svenska varor från svenska tillverkare inte får fördelar framför varor från andra länder inom EU, det vill säga att varor från andra EU-länder inte diskrimineras.

Däremot tillåter inte EU-rätten monopol på partihandel och import av alkohol. Sverige tvingades därför att avskaffa de monopolen i samband med EU-inträdet 1995. Privata partihandelsföretag och importörer började då arbeta i Sverige för första gången på nästan 100 år.

Inom EU har Sverige och Finland alkoholmonopol och inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet även Norge och Island. Internationellt finns detaljhandelsmonopol i 35 länder bland annat i delar av USA, Kanada, Indien och Danmark (Färöarna). Femtio länder har alkoholmonopol på någon nivå, import, tillverkning, partihandel, detaljhandel eller export. Nitton länder har monopol på handel med alkohol på samtliga nivåer.

För vem är alkoholmonopolet en nackdel?

För kommersiella företag som säljer alkohol är alkoholmonopolet en nackdel. De säljer mindre och har lägre intäkter än de skulle ha om detaljhandelsmonopolet inte fanns. Det gäller både tillverkare, partihandlare och importörer även om inte alla kommersiella försäljare skulle påverkas på samma sätt om monopolet försvann.

Branschföreningarna Sprit & vinleverantörsföreningen i Sverige, Sveriges Bryggerier, Livsmedelsföretagen, tillsammans med alkoholtillverkare som The Absolut Company, har alla argumenterat för gårdsförsäljning, det vill säga detaljhandel från tillverkare av alkoholdrycker, vilket skulle avskaffa Systembolagets monopol. Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro vill avskaffa Systembolagets monopol som en ”frihetsfråga”. Då verkar man tänka på friheten för företag att tjäna pengar på alkohol. Inte friheten för barn som fara illa av föräldrars missbruk eller friheten att inte drabbas av cancer, skrumplever, eller våld.

Vad händer om alkoholmonopol avskaffas och alkoholförsäljning går över i privat verksamhet?

Om alkoholmonopol avskaffas ökar försäljningen av alkohol och därmed skadorna. När detaljhandelsmonopol för alkohol har avskaffats och privatiserats i andra delar av världen har försäljningen ökat med i genomsnitt 44 procent. Ökar försäljningen följer skadorna och problemen med.

Uppskattningar av vad som skulle hända om Systembolagets monopol skulle avskaffas i Sverige kommer fram till att konsumtionen skulle öka med drygt 30 procent. Det skulle bland annat leda till mer än 1 000 fler dödsfall, 20 000 fler misshandelsfall, fler sjukdagar med frånvaro från arbete och fler vårddagar på sjukhus per år.

Även i Sverige har vi erfarenheter av att privatisera försäljningen av alkoholdrycker. I Sverige släpptes försäljningen av mellanöl från Systembolaget till livsmedelsbutiker 1965. Trots att det bara handlade om mellanöl, mellan 3,5 och 4,5 volymprocent alkohol, ökade den totala alkoholkonsumtionen med 11 procent. Försäljningen av mellanöl sexdubblades. År 1977 upphävdes försäljningen av mellanöl i dagligvarubutiker och gick tillbaka till att bara få säljas i Systembolagets butiker och alkoholkonsumtionen minskade.

Vilka internationella organisationer stödjer alkoholmonopol?

Världshälsoorganisationen, WHO, tar upp detaljhandelsmonopol som en effektiv åtgärd för medlemsländerna och WHO:s europeiska region menar att länder som har alkoholmonopol bör bevara dem. Världsbanken framhåller också detaljhandelsmonopol för alkohol för att minska alkoholens skadeverkningar. Även rapporter från OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, tar upp statliga alkoholmonopol som bevisat effektiva för att minska konsumtion och skador i sina rapporter. USA:s Guide to Community Preventive Services, en organisation under USA:s hälso- och socialdepartement, avråder från att privatisera detaljhandelsmonopol efter en genomgång av forskningen om effekter av att avskaffa alkoholmonopol.

Varför skapades alkoholmonopol i Sverige?

På 1800-talet växte insikten fram att det var lättheten att tjäna pengar på alkoholen, snarare än människors önskan att dricka, som var den största drivkraften bakom missbruk och problem. Med början 1850 i Falun satte städer och kommuner runt om i Sverige upp lokala monopol för detaljhandel och servering av alkohol, för att minska försäljningen och därmed konsumtionen och problemen av alkohol. Samtidigt kunde intäkterna från monopolen användas för gemensamma ändamål bland annat till landsting och hushållningssällskap. Modellen spreds under 1900-talet till andra länder, bland annat till USA och Kanada.

Vad tycker svenskarna om Systembolagets monopol?

Svenska folket gillar Systembolaget. Systembolaget har högst förtroende av alla organisationer, företag och institutioner i Sverige enligt Förtroendebarometern. År 2020 svarade 76 procent att de hade mycket eller ganska stort förtroende för Systembolaget. Polisen kom på andra plats med 73 procent. ICA hade 21 procentenheter lägre notering, 55 procent, och Coop 39 procent.

År 2019 svarade 74 procent ja på frågan ”Tycker du att man ska behålla Systembolaget och monopolet på försäljning av starköl, vin och sprit eller vill du att starköl, vin och sprit skall säljas i andra butiker?” i Kantar Sifo:s undersökning på uppdrag av Systembolaget. I SOM-undersökningen 2018 från Göteborgs universitet svarade 54 procent att det var ett mycket eller ganska dåligt förslag att ”tillåta försäljning av starköl/vin/sprit i livsmedelsbutiker” medan 30 procent svarade att det var ett mycket eller ganska bra förslag.

Systembolagets kunder är också nöjda. Nöjdkundindex, NKI, låg år 2019 på 85 av 100, och kunderna är nöjda med service, sortiment och samhällsansvar.

Källor

WHO. (2018). Global status report on alcohol and health 2018. Genève: World Health Organization

Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. (2013). Alkoholrelaterade skador hos svenska ungdomar och unga vuxna: problem och möjligheter. I Alkoholen och samhället 2013. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet & IOGT-NTO.

Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. (2014). Vilket är det vetenskapliga stödet för nyttan av måttlig alkoholkonsumtion? Skäl för tvivel och konsekvenser för folkhälsan. I Alkoholen och samhället 2014. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet & IOGT-NTO.

Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. (2015). Alkoholens andrahandsskador: Kan vi förebygga skador som orsakas av någon annans alkoholkonsumtion? I Alkoholen och samhället 2015. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet & IOGT-NTO.

Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. (2017). Alkohol och våld. Alkoholen och samhället 2017/18. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet, IOGT-NTO, CERA, Göteborgs universitet & Stiftelsen Ansvar För Framtiden.

Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. (2019). Alkohol och äldre. Alkoholen och samhället 2019. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, IOGT-NTO, CERA, Göteborgs universitet & Stiftelsen Ansvar För Framtiden.

Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. (2020). Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa: ett gemensamt ansvar. Alkoholen och samhället 2020. Svensk Sjuksköterskeförening, Svensk Förening för Allmänmedicin, IOGT-NTO, CERA, Göteborgs universitet & Stiftelsen Ansvar För Framtiden.

SOU 1994:25. Svensk alkoholpolitik: bakgrund och nuläge. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

EG-domstolens dom i mål C-189/95 den 23 oktober 1997, Brottmål mot Harry Franzén.

Kühlhorn, E. & Trolldal, B. (2000). The Process of Changes during Sweden’s Integration into the European Union. I Holder, H.D. (Red), Sweden and the European Union: Changes in National Alcohol Policy and Their Consequences. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Sprit & Vinleverantörsföreningen. (2010, 17 november). Fram för gårdsförsäljning. Hämtad 2020-05-06.

Sprit & Vinleverantörsföreningen. (2011). Remissyttrande avseende gårdsförsäljning (SOU 2010:98). 2011-06-13

Sveriges Bryggerier. (2012, 16 september). Regeringens nej till gårdsförsäljning drabbar landsbygden. Hämtad 2020-05-07.

Sveriges Bryggerier. (2011, 1 februari). Gårdshandeln borde tillåtas. Hämtad 2020-05-07.

Sveriges Bryggerier. (2011). Remissyttrande dnr 2011/5646: Gårdsförsäljning delbetänkande av Utredningen om vissa alkoholfrågor. 2011-06-13.

Sveriges Oberoende Småbryggerier, Föreningen Svenskt Vin, High Coast Distillery, Mackmyra Whisky, Saturnus AB, The Absolut Company, LRF, Brännland Cider & Livsmedelsföretagen. (2019). Dryckesbranschrapporten 2019: Med passionen som drivkraft.

Timbro. (2018). 50 frihetsreformer Sverige behöver.

Hahn, R.A., Middleton, J.C., Elder, R., Brewer, R., Fielding, J., Naimi, T.S., Toomey, T.L., Chattopadhyay. S., Lawrence, B., Campbell, C.A., Community Preventive Services Task Force. (2012). Effects of alcohol retail privatization on excessive alcohol consumption and related harms: a Community Guide systematic review. Am J Prev Med 2012;42(4):418–27.

Norström, T., Miller, T., Holder, H., Österberg, E., Ramstedt, M., Rossow, I. and Stockwell, T. (2010), Potential consequences of replacing a retail alcohol monopoly with a private licence system: results from Sweden. Addiction, 105: 2113–2119.

Stockwell T, Sherk A, Norström T, Angus C, Ramstedt M, Andréasson S, Chikritzhs T, Gripenberg J, Holder H, Holmes J, Mäkelä P. Estimating the public health impact of disbanding a government alcohol monopoly: application of new methods to the case of Sweden. BMC Public Health. 2018 Dec 22;18(1):1400.

WHO. (2010). Global strategy to reduce the harmful use of alcohol. Genève: World Health Organization.

WHO. (2012). European action plan to reduce the harmful use of alcohol 2012–2020. Köpenhamn: WHO Regional Office for Europe.

OECD/European Observatory on Health Systems and Policies. (2019). Sverige: ”Landsprofil hälsa 2019”, State of Health in the EU. Paris och Bryssel: OECD Publishing & European Observatory on Health Systems and Policies.

Cecchini, M. & Belloni, A. (2015). Tackling alcohol-related harms: What policy approaches? I OECD, Tackling Harmful Alcohol Use: Economics and Public Health Policy, Paris: OECD publishing.

World Bank. (2003). Why is reducing alcohol-related problems a priority?

The Community Guide. (u.å.). Alcohol: Excessive Consumption: Privatization of Retail Alcohol Sales.. Hämtad 2020-05-07.

Nycander, S. (1996). Svenskarna och spriten: Alkoholpolitik 1855-1995. Stockholm: Sober Förlag

Kantar Sifo & Medieakademin. (2020). Förtroendebarometern 2020.

Systembolaget. (2020). Ansvarsredovisning 2019.

Karlsson, D., Holmberg, S., & Weibull, L. (2020). Solidarity or self-interest? Public opinion in relation to alcohol policies in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 37(2), 105–121.

Karlsson, D., Holmberg, S., & Weibull, L. (2019). Åsiktsöverensstämmelse mellan medborgare och politiker i alkoholpolitiska frågor: Tabellbilaga.

Gårdsförsäljning

Att tillåta gårdsförsäljning innebär att Systembolagets monopol upphör. Två statliga utredningar har konstaterat att gårdsförsäljning för produkter tillverkade i det egna landet samtidigt som man har ett detaljhandelsmonopol för andra alkoholdrycker strider mot EU-rätten. Europeiska kommissionen har sagt detsamma.

Problemet med gårdsförsäljning är att Systembolagets monopol avskaffas

Om någon annan än Systembolaget får rätt att sälja alkohol i Sverige, då har inte Systembolaget längre monopol på detaljhandeln med alkohol. Om Systembolagets ensamrätt försvinner, till exempel genom att gårdsförsäljning införs, kräver EU-rätten att varor och företag från andra EU-länder får rätt att sälja alkoholdrycker på samma sätt som de svenska. Då får det ”lilla” principbrottet stora konsekvenser.

EU-rätten tillåter detaljhandelsmonopol för alkohol

Den grundläggande principen för alkoholpolitiken i Sverige har varit att handel med alkohol inte ska drivas av marknadskrafter, med privat vinstintresse och konkurrens, på grund av de stora skadeverkningarna alkoholkonsumtionen medför.

EU-domstolens dom i det så kallade Franzén-målet 1997 visade att detaljhandelsmonopol för alkohol var tillåtet av EU-rätten. Villkoret i domen var att varor från andra EU-länder behandlades på samma sätt som svenska varor i Sverige, det vill säga att andra EU-varor inte diskriminerades i förhållande till svenska.

…men inte gårdsförsäljning

Två statliga utredningar, Alkohollagsutredningen och Gårdsförsäljningsutredningen, har konstaterat att gårdsförsäljning inte är förenligt med EU-rätten.

Monopol innebär en ensamrätt för Systembolaget att driva detaljhandel med alkoholdrycker. Om någon annan ges denna rätt upphör monopolet, i princip och i praktiken. Om Sverige bryter monopolet till förmån för varor från svenska tillverkare, som exempelvis vid gårdsförsäljning, ska också liknande varor från andra medlemsländer ha samma rätt. Om en tillverkare ges möjligheten att sälja andra alkoholhaltiga varor än sina egna så har Sveriges detaljhandelsmonopol inte längre någon effekt.

Gårdsförsäljning i Sverige

Diskussionen om gårdsförsäljning i Sverige handlar om försäljning direkt till konsument från tillverkare av alkoholdrycker, öl, vin och sprit. Det är missvisande att kalla detta gårdsförsäljning. Det fanns närmare 700 företag i Sverige som tillverkar alkoholdrycker år 2018 och antalet ökar snabbt. Året innan fanns 550 företag. Systembolaget har 445 butiker.

Direkt försäljning från tillverkare skulle öka antalet försäljningsställen kraftigt. Som tillverkare enligt lagstiftningen räknas också företag som blandar och förpackar alkoholdrycker. Det räcker med att köpa till exempel sprit eller vin, blanda från olika omgångar eller tillsätta smaker, och förpacka. Med tillstånd till gårdsförsäljning blir incitamenten ännu större att starta tillverkning för att kunna sälja alkoholdrycker som detaljhandel. Den bild som ordet ”gårdsförsäljning” ger om en odlare som på sin gård på landsbygden säljer sina egna varor, kommer inte att stämma med de företag som får rätt till detaljhandel om ”gårdsförsäljning” införs. Även Gårdsförsäljningsutredningen konstaterar detta och skriver på sid 88 i betänkandet ”Gårdsförsäljning kan inte begränsas till alkoholdrycker som har tillverkats på den egna gården i Sverige”.

Gårdsförsäljning är egentligen storstadsförsäljning

De flesta alkoholtillverkare finns idag i städer. Om ”gårdsförsäljning” skulle bli tillåtet är det mer intressant att öppna butiker där de flesta kunderna finns, det vill säga i städer och tätorter. ”Gårdsförsäljning” av alkohol ska kanske ses huvudsakligen som en storstadsfråga.

Gårdsförsäljningsutredningen (SOU 2010:98) skriver på sid 90 i betänkandet: ”Gårdsförsäljning kan inte begränsas till att avse försäljning på en gård på landet … Sådana krav skulle således kunna verka diskriminerande och strida mot den fria etableringsrätten.”

Arbetstillfällen på landsbygden

Om man anser försäljning av alkohol som viktigt för arbetstillfällen och näringspolitik på landsbygden är det vara lätt att hitta andra områden där man tycker att resonemanget gäller. Frågan är vilka områden det inte skulle gälla för. I den så kallade Dryckesbranschrapporten 2019 från bland andra The Absolut Company, LRF och Livsmedelsföretagen sägs att alkoholbranschen sysselsätter cirka 5 500 personer i Sverige. Folkhälsoinstitutet uppskattade 2010 att cirka 4 500 personer dör av alkohol varje år. Man kan fråga sig om det är en rimlig avvägning mellan för- och nackdelar. Att säga att större alkoholförsäljning och de arbetstillfällen de skapar är värt att fler människor dör, blir beroende, får cancer och fosterskador vore politiskt självmord. Men att bortse från de folkhälsomässiga konsekvenserna och begränsa sig till arbetstillfällen och näringspolitik verkar ge medhåll.

Gårdsförsäljningsbutiker som Systembolagsombud

Systembolagets ombud lagerför inga varor utan tar enbart hem varor på beställning från kund, i överensstämmelse med alkohollagen som möjliggör för detaljhandelsmonopolet att sälja genom försändning på beställning. Ombuden får då betalt en fast summa per förpackning som i princip täcker deras kostnader för hanteringen.

Skulle en tillverkare av alkoholdrycker få rätt att sälja sina egna varor som ombud eller som filial blir situationen en helt annan. Eftersom försäljningen sker hos tillverkaren kommer varorna att lagerföras på eller alldeles i närheten av försäljningsstället och tillverkaren kommer att ha ett eget ekonomiskt intresse och en annan vinst av sin försäljning än riktiga ombud. Skillnaden mellan att sälja som ombud eller som filial och att ha rätt att sälja direkt helt i eget namn kommer att vara mycket liten.

Finland och Norge

I Finland tillåts gårdsförsäljning av lokalt producerade fruktviner och öl men ordningen har inte prövats av EU-domstolen. I Norge finns också gårdsförsäljning men enbart av produkter som inte omfattas av Norges EES-avtal, eftersom man insåg att gårdsförsäljning annars skulle vara diskriminerande och strida mot avtalet.

Källor

  • SOU 2009:22. En ny alkohollag. Fritzes Offentliga Publikationer. Se bl.a. sid 108
  • SOU 2010:98. Gårdsförsäljning: Delbetänkande av Utredningen om vissa alkoholfrågor. Fritzes Offentliga Publikationer. Se bl.a. sid 88-90, 93
  • EU-domstolens dom av den 23 oktober 1997, mot Harry Franzén, ”Artiklarna 30 och 37 i EG-fördraget – Monopol för detaljhandel med alkoholdrycker”, mål C-189/95. Se bl.a. punkterna 38 och 40
  • Dryckesbranschrapporten 2019
  • Gårdsförsäljningsfrågan.
  • Proposisjon 116 L (2015–2016) til Stortinget, Norge, Endringer i alkoholloven mv. (retten til begrenset salg av alkoholholdig drikk mv.). Se bl.a. sid 17-18
  • Folkhälsoinstitutet. (2011). Alkohol – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. R 2011:16. Se bl.a. sid 32
  • Om Systembolaget
8623113