Irma Kilim
Krönika: Girighetens tid är inte nu
Dagligen får vi rapporter på antal döda, antal smittade. Covid-19 har vänt våra liv upp och ner. Vi låter bli att träffa våra nära och kära för att hindra smittspridning och i solidaritet. Ibland tillåts vi inte ens i livets första eller sista stunder att vara tillsammans. Och vi går med på det, för att vi vet att vår lilla handling kommer att bidra till en bättre värld.
Vi läser rapport efter rapport som visar hur utsatta människor nu har, ännu mer, hamnat i utanförskap. Hemlöshet, arbetslöshet, psykisk ohälsa, våld i nära relationer. Regeringen, Riksdagen, Folkhälsomyndigheten, näringslivet och civilsamhället mobiliserar med allt de har för att stötta, hjälpa och rädda liv. WHO, Folkhälsomyndigheten i Sverige och myndigheter världen över uppmanar folk att avstå alkohol under isolering för att minska skador på den som dricker och människorna i dennes närhet.
Samtidigt, i ett parallellt universum, ser vissa aktörer denna kris som en unik möjlighet att tjäna pengar genom att urholka den svenska alkoholpolitiken. Urholka ett system som årligen räddar hundratals liv och barn från missbruksmiljöer. Ett system som länder i och utanför EU sneglar på och försöker att införa utifrån sina egna förutsättningar. Ett system byggt på logiken att vinstintresset ska hållas ifrån folkhälsan – för att rädda liv och minska skador. Ett system vars uppbyggnad stöds av likväl forskare, WHO som Sveriges befolkning.
Att idrotten, kulturen, civilsamhället och näringslivet med egenföretagare, måste få hjälp i den här krisen är utan tvekan, men att sabotera en väl fungerande alkoholpolitik som räddar liv är inte lösningen. Det är enkel matematik: ökad tillgänglighet av alkohol leder till ökad konsumtion som i sin tur leder till ökade skador. Att i rådande läge införa åtgärder som leder till en ännu mer belastad sjukvård är inget annat än själviskt. Att i en tid av gemensam mobilisering och solidaritet endast se till sina egna intressen är inte enbart osmakligt, det är rent av skadligt för svenska folkets folkhälsa.
Så låt oss, svenska folket, vår Regering och Riksdag, våra myndigheter slippa billiga PR-kupper, debattartiklar i egenintresse och illa underbyggda politiska utspel. Låt vår Socialminister slippa frågor från Riksdagsledamöter om gårdsförsäljning av alkohol. Hon ska inte behöva lägga tid på det nu.
Låt oss slippa Kommunalrådets PR-kupp som uppmanar kommuner i uppenbart brott mot alkohollagen att tillåta hemkörning av alkohol från restauranger. Folkhälsomyndigheten är upptagna med att bekämpa en pandemi.
Låt oss slippa bryggare som skickar brev till riksdagen och ministrar för att omgående kräva sänkt alkoholskatt för sina produkter. Riksdagen ska ha full fokus på att hantera krisen, inte ge särskilda skattelättnader åt alkoholföretag.
Låt oss istället ägna tid åt de människor som står i utkanten av vårt samhälle och behöver oss mer än någonsin. Dessa människor behöver tak över huvudet, mat på bordet, en trygg vuxen och ett tryggt hem. Inte ett glas vin till dörren.
Vi har inte tid för er girighet. Vi har en global kris att ta hand om. Det räcker!
Irma Kilim arbetar som Drogpolitisk chef