Alldeles för många dör i Sverige på grund av narkotika. Enligt en ny rapport från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk – EMCDDA, har Sverige nu högst narkotikadödlighet i Europa.
Tabellerna som sammanställs av EMCDDA måste dock tolkas med ganska stor försiktighet. Både rapportutgivarna själva och svenska Folkhälsomyndigheten pekar på att det är svårt att jämföra siffror mellan länder – rutiner, antal obduktioner och rättskemiska analyser och tillgång till känslig analysutrustning varierar stort och det finns sannolikt en ganska stor underrapportering i många länder. Vi kan se liknande mönster när det gäller jämförande statistik över coronadiagnoser eller antal våldtäkter. Sverige är generellt väldigt bra på att mäta och registrera.
I Sverige görs en rättsmedicinsk analys av alla dödsfall som anses ligga utanför begreppet naturlig dödsorsak. Analyserna skickas till Socialstyrelsen som kodar informationen och sammanställer statistik. Man klassificerar dödsorsak enligt förgiftningar med läkemedel och narkotika som underliggande orsak och narkotikarelaterade dödsfall som underliggande eller bidragande orsak. I kategorierna ingår bland annat äldre som dött till följd av medicinering, olyckor såsom oavsiktlig överdos och självmord.
Men oavsett om jämförelsen med andra länder stämmer eller inte så är den svenska siffran alldeles för hög. Trenden är glädjande nog att den minskat de senaste åren, nu gäller det att se till att dödligheten fortsätter att gå ned.
Fentanyl och olika fentanylliknande preparat har orsakat många dödsfall både i Sverige och i andra delar av världen. En vägledande dom där försäljare blivit dömda till vållande till annans död – trots att preparatet i fråga inte hunnit bli narkotikaklassat när fallet var aktuellt – har tillsammans med arbete från polis och tull bidragit till att mängden fentanyl har minskat, och det har också gjort att dödstalen sjunkit från toppåret 2017.
En ökande förskrivning av olika opioider (smärtstillande läkemedel) kan förklara en del av den höga dödligheten. Likaså behöver man titta närmare på det läckage av metadon och buprenorfin som förekommer från programmen för läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende.
Ibland hörs i debatten att den höga narkotikadödligheten i Sverige har med kriminaliseringen av narkotika att göra, bland annat för att den skulle avskräcka människor från att söka vård. Detta är ologiskt av flera skäl: Kriminaliseringen av eget bruk av narkotika infördes 1988 och kan knappast kopplas till den stora ökning av dödligheten vi sett efter 2006. Vi kan också se att fler än någonsin söker vård idag, och av de som dör av narkotika har nästan 90 procent redan haft upprepade vårdkontakter.
En avkriminalisering av narkotika är därför knappast lösningen. Exemplet med fentanyl visar att rättsvårdande myndigheter kan göra skillnad när det gäller tillgången till narkotika, men vi behöver också bli bättre på vård och behandling, inte minst när det gäller de människor som har både ett beroende och en psykiatrisk diagnos – idag hamnar de alldeles för ofta mellan stolarna.