Emilia Pettersson
Krönika:Ett nationellt kompetenscenter för alkoholrelaterade fosterskador räddar liv
Den första januari i år blev FN:s barnkonvention lag i Sverige.
Barn har rätt att överleva och utvecklas och barnets föräldrar ansvarar för barnets utveckling. De ska stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda. Men vad händer om föräldrarna redan innan barnet är fött, medvetet eller omedvetet, tagit ett beslut som på sikt kan att påverka barnets rätt till att överleva och utvecklas som andra barn?
Barns rätt börjar gälla vid födseln, men ser vi till helheten och hur barn kan drabbas av alkoholens andrahandsskador så bör rimligen barns rättigheter börja gälla redan i det ögonblick beslutet om att skaffa barn tas. Detta bör inte blandas ihop med inskränkning av aborträtten, utan handlar om barnets hälsa och välmående vid den tidpunkt man beslutar att sätta ett barn till världen.
Föräldrars konsumtion av alkohol före, under och efter graviditeten innebär ökade risker för barnets hälsa. Förutom hjärnskador, kan alkohol i fosterstadiet leda till missbildningar i hjärtat, njurarna, levern, matsmältningskanalen och hormonsystemet. Dessa skador går ofta under begreppen FAS och FASD.
Fosterskador är andrahandsskador av alkoholen där barn kan få skador som följer dem hela livet och hindrar det från att utvecklas under samma förutsättningar som andra barn. Problemet kan förebyggas, men vi behöver finna nya lösningar.
I svenska studier stödjer de flesta kvinnor i dag tanken att inte dricka alkohol under graviditeten, men var osäkra på konsekvenserna av alkoholexponering under graviditeten och bara ett fåtal använde termen FAS. I Liknande studier i USA kunde kvinnor beskriva problemen med alkohol under graviditet och dess följder. Varför är kännedomen kring konsekvenserna av föräldrars drickande före och under graviditeten så låg? En del av svaret ligger i utvecklingen av grundskoleutbildningen.
Går vi tillbaka till 1980–90-talet så läste alla elever barnkunskap i grundskolan, där fick de lära sig om graviditet, barnafödande och barns utveckling. Med dagens mått mätt så var det ett ämne som i mångt och mycket var en produkt av sin tid, den följde förra seklets heteronormativa syn på barn och familjeliv och kunde många gånger upplevas som intressant för unga som i många fall skulle vänta 20 år till innan det blev dags för graviditet.
I samband med Lpo94 försvann ämnet barnkunskap och blev hem- och konsumentkunskap. Fokus flyttades från föräldraskap till hälsosam mat, konsumtion och miljö.
Den tidigare diskussionen kring graviditet och barns hälsa flyttade från klassrummet till myndighetsrekommendationer och forskning som inte alltid når blivande föräldrar. Samtidigt som Sverige gick med i EU, det kontinentala drickandet blev trend och attityderna kring alkoholkonsumtion under graviditet förändrades.
Konsekvenserna blev att det ofödda barnets kommande hälsa i större omfattning idag påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. Det är en farlig utveckling som riskerar att äventyra barnets framtida rättigheter. I värsta fall har detta lett till desinformation kring alkohol och graviditet. Som när en forskare i bakteriologi säger att ”Några glas alkohol är inte farligt för fostret – det är bara moralism”. Risken finns att denna typ av uttalanden blir en sanning i folkmun. En sanning då myndigheters extremt återhållsamma och strikta syn på vad som får sägas eller inte missgynnar blivande föräldrar och därmed det ofödda barnets rättigheter.
I samband med att barnkonventionen blir svensk lag bör det finnas en plan för hur myndigheter och lagstiftare ska tillgodose blivande föräldrars möjligheter att göra upplysta val.
Vi har en av världens bästa mödravård, och det är en god förutsättning för barnets rätt att överleva. Men kännedom kring hur skadligt alkohol är för det ofödda barnet kräver ett extra grepp som berör myndigheter, lagstiftare och även publicistiskt ansvar för den som återrapporterar fakta som kan bli ett direkt hot mot det ofödda barnets rättigheter i framtiden.
Det är samhällets ansvar att alkoholrelaterade fosterskador minskar. Ett kompetenscenter med uppdrag att se till att förebyggande insatser når allmänheten, vårdpersonal får rätt utbildning och barn blir diagnostiserade och får rätt behandling är ovärderligt i det arbetet.
Mödravården kan inte bära det preventiva ansvaret själva, eftersom första kontakten med mödravården ofta sker efter konstaterad graviditet och då kan det redan hunnit passera en del alkohol till barnet. Men även information om hur mannens alkoholkonsumtion innan graviditeten kan påverka barnets födelsevikt och ökar risken för akut lymfatisk leukemi (ALL) och deformation av hjärtat riskerar att missas.
Ska vi leva upp till barns rätt att överleva, leva och utvecklas måste rätt information finnas tillgänglig. Det är viktigt att utforska och diskutera de delar som hamnar i gråzonen mellan vad som går att lagstifta om och vad som går att förebygga genom den normförflyttning som sker i samhället. Vi behöver en diskussion kring det ofödda barnets rättigheter för att minska alkoholens andrahandsskador.
Emilia Pettersson arbetar som politisk sekreterare