Behöver nykterhetsrörelsen 140 år till?

I år är fyller den svenska nykterhetsrörelsen 140 år. Vad har historien att lära oss om vi vänder blicken mot 1879? Vad ser vi om vi lyfter blicken och blickar framåt? Vilken vision lyfter oss in i framtiden och vad ska vi lägga energin på de närmaste hundra åren?

Om vi börjar med historien delar vi mycket av vårt DNA med de andra stora folkrörelserna som förändrade Sverige från förra sekelskiftet och framåt. Vilket idag kan kännas mossigt och lite som svartvita bilder från en tid som vi sedan länge har lagt bakom oss. Ett Sverige som kan kännas långt borta. Ett fattigt utkanstland där medelsvensken levde många år kortare än vad man idag gör i de allra fattigaste länderna på jorden.

Men dåtidens folkrörelser föddes ur insikten om att saker kunde vara annorlunda, ur den spirande demokratin och en stark övertygelse om att individer tillsammans, genom organisation, genom att utbilda sig och organisera sig kunde ta makten över både sina egna liv och tillsammans hade makten att bygga en bättre värld.

Historikern Lars Trädgård har fångat gnistan i den tidens rörelser; ”folkrörelsernas ursprungliga framgång byggde på att de skapade gemenskap utifrån individens dröm om frihet och emancipation.” Folkrörelserna skapade en grund och en förutsättning för den individuella frihet vi idag tar för given. I vårt DNA finns ännu ett väl beprövat recept hur människor tillsammans kan skapa förändring, samarbeta och bidra till en bättre värld. Bortom lajks och delningar, med samtal och samarbete istället för fiendskap och näthat.

Men vad har rörelsens kärnfråga – alkoholen – för relevans idag? Det var ju rätt länge sedan rörelsens pionjärer högtidligt uttalade sina nykterhetslöften och vände ryggen mot den stygga brännvinsdraken? Jovars, trots alla förbättringar i hälsa och levnadsstandard förvarar alkoholen sin plats som källa till mänskligt elände. De flesta experter är ense om att hade alkoholen uppfunnits i ett laboratorium idag hade den omedelbart förbjudits. Nu är den en del av kulturen i en lång rad länder och vårt uppdrag är inte längre att torrlägga världen, utan istället att verka för att minimera alkoholens negativa konsekvenser och säkerställa att människor inte far illa av alkohol och andra droger.

I Sverige är alkohol den enskilt största faktorn bakom våld i samhället. Närmare vartannat mord begås av en berusad förövare och tre av fyra misshandelsfall.

​Alkohol och andra droger orsakar enorma skador för både individ och samhälle. Samhällskostnaden enbart för de ca 70 000 personer med omfattande behov av vård och stöd beräknas till mellan 49 och 66 miljarder kronor per år. Den totala kostnaden som även inbegriper ”normalkonsumenter” är nästintill omöjlig att räkna på; så som ökade kostnader för polis och rättsväsende, sjukvård, olyckor, trafikolyckor, produktionsbortfall, våld, misshandel, mänskligt lidande.

Blickar vi utanför vårt eget land är alkoholen en av de stora bromsarna för ekonomisk utveckling och förbättrad hälsa. Av alla försök att skapa en bättre värld för fler är FN:s Agenda 2030 det mest ambitiösa med en stark uppslutning. Att motarbeta alkoholens negativa effekter har idag direkt bäring på 13 av de 17 globala målen för Agenda 2030. Ingen annan enskild fråga har – möjligen med undantag för klimatfrågan –  koppling till så många av de individuella utvecklingsmålen.

Samtidigt har den globala alkoholindustrin sedan länge passerat tobaksindustrin i lobbyinsatser. Trots talet om måttlighetsdrickande är branschens lönsamhet och vinster helt beroende av att en stor grupp dricker riskabelt mycket.

Så för att svara på den inledande frågan; behövs nykterhetsrörelsen i 140 år till?

Ja, självklart!