Replikerna i gårdsförsäljningsdebatten som bekräftar vår tes

Efter IOGT-NTO:s debattartikel som DN publicerat förra veckan, i samband med lanseringen av rapporten om gårdsförsäljning har replikerna haglat tätt och vi blev inte särskilt förvånade att vodkajätten, The Absolute Company, placerade två repliker under olika namn.

I sina repliker beskriver vodkajätten genom sitt medlemskap i Sveriges Producenter av Alkoholdrycker hur gårdsförsäljning av alkohol inte ”enbart” skulle gynna stora företag. De hänvisar till att de små företagen är fler till antalet.

I sin andra replik, under eget namn, hävdar de att den merförsäljning de själva skulle få om de sålde direkt till kund från fabrik ”kan betraktas som ringa”. Och redan där bekräftar de vår tes om att gårdsförsäljning inte bara handlar om små gårdar, utan även om stora fabriker som säljer sprit till slutkund.

Stora spritföretag är inte välgörenhetsorganisationer och det är uppenbart att The Absolut Company identifierat affärsmöjligheter med gårdsförsäljning – annars skulle de inte lägga stora summor på att engagera sig i lobbyingen för gårdsförsäljning.

Nya vägar in på marknaden

Redan nu har The Absolut Company och deras multinationella ägare Pernod Ricard färdiga koncept som skulle göra det möjligt för dem att tjäna pengar på gårdsförsäljning. Ett exempel är deras franchisekoncept Our/Vodka där smådestillerier startas och byggs upp för att sedan drivas under annat namn.

Oärligt att jämföra sverige med länder utan alkoholmonopol

Sedan vill vi även bemöta påståendet om att Sverige ”är det enda landet inom EU som inte tillåter gårdsförsäljning”. Det är märkligt våra motdebattörer jämför Sverige med 25 EU-länder utan alkoholmonopol och samtidigt säger sig ”hoppas” att alkoholmonopolet kan vara kvar om gårdsförsäljning införs. En smart ordlek, i stil med, vi vill ha kvar Systembolaget fast inte som monopol, eftersom alla ska kunna sälja alkohol till slutkund. Hänger ni med i ordleken?

I Finland, det enda EU-landet (förutom Sverige) som har alkoholmonopol, tillåter lagen viss gårdsförsäljning. Men vi kan inte veta om detta är tillåtet enligt EU, då detta inte prövats av EU-domstolen.

Ordleken som förvirrar

Våra motdebattörer medger i sina repliker att tillverkare inte behöver odla råvarorna eller tillverka alkoholen de använder. Men just det skulle möjliggöra för nästan vem som helst att snabbt och enkelt köpa in råsprit och öppna spritbutik i garaget.

Utanför debattsidorna är gårdsförsäljningens förespråkare betydligt öppnare med att förslaget är mer omfattande än det låter i media.

I en inlaga till regeringen i maj 2020 skriver branschorganisationen Livsmedelsföretagen där The Absolut Company fram tills nyligen satt på vice-ordförandeposten, att en begränsning av gårdsförsäljning ”till ’hantverksmässig produktion’, landsbygd eller små producenter blir svårt” och att ”skillnaderna mellan stor och liten är mycket flytande.”

Alkohol är inte vilken vara som helst

Effekterna av att tillåta gårdsförsäljning är alltså att vinstintresset släpps in i alkoholförsäljningen och konsekvenserna av detta är att det kommer bli svårare att upprätthålla ålderskontroller, öppettider och skatteinbetalningar.

Konstaterandet handlar inte om att svartmåla enskilda företagare utan om att inte vara naiv inför uppenbara risker. För produkter som skor eller datorer kan kanske en liten andel slarv och fusk tolereras, men med alkoholförsäljning kan det betyda skillnad mellan en tonårings liv eller död.