Coronapandemin och alkoholvanor

I spåren av corona väntas en kraftig ökning av psykisk ohälsa, inom alla samhällsgrupper, men framförallt bland de som drabbats av arbetslöshet, mist en anhörig eller varit isolerade i ensamhet under en period. Det menar den forskargrupp från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin som tagit fram rapporten coronapandemin och alkoholvanor, en prognos om kort- och långsiktiga effekter, för Region Stockholm 

Stress, ångest och oro är riskfaktorer för ökad alkoholkonsumtion. På lång sikt kan detta orsaka ytterligare psykisk påfrestning, alkoholrelaterade sjukdomar och dödsfall.

De allra flesta som blivit arbetslösa minskar sin alkoholkonsumtion på grund av sämre ekonomi, prioritering av andra livsnödvändiga inköp och ekonomisk osäkerhet inför framtiden. Men för en del människor som upplever isolering, arbetslöshet, stress och oro riskerar däremot alkoholkonsumtionen att öka och, med den, ett större riskdrickande.

Det i sin tur leder till ökad psykisk ohälsa och ett större lidande för de som drabbats. Många påverkas negativt av den sociala isoleringen och av att inte kunna träffa andra människor.

Flera 12-stegs möten har stängt för att minska smittspridning, i enlighet med Folkhälsomyndighetens krav och rekommendationer. En del möten sker digitalt men att ses fysiskt är för denna grupp en stor del av det stöd som kan behövas.

Även ur ett smittskyddsperspektiv ökar risken att drabbas av covid-19 med en ökad alkoholkonsumtion eftersom människors beteende påverkas redan efter en mindre mängd alkohol och det blir svårare att följa rekommendationer, till exempel genom att man:

  • Tar större risker
  • Slarvar med handtvätt
  • Svårare att hålla avstånd
  • Immunförsvaret blir sämre
  • Kan även medföra högt blodtryck
  • Ökar risker med våld i hemmet

Läs rapporten från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin