IOGT-NTO kommenterar:

höjd alkoholskatt från 2023

Torsdagen den 17 september annonserade regeringen att en höjning av alkoholskatten kommer finnas med i höstens budgetproposition. Höjningen ska träda i kraft 2023 och beräknas dra in 550 miljoner kronor.

Alkoholskatten höjdes senast 2017 och sedan dess har alkoholpriserna i både grannländer och jämförbara europeiska länder ökat betydligt snabbare än i Sverige.  IOGT-NTO har länge påpekat att skattefrågan har präglats av en ängslighet över tänkbara konsekvenser, inte minst när det gäller effekterna på införseln. Sveriges tre senaste skattehöjningar har minskat alkoholkonsumtionen, dragit in mer pengar till statskassan samtidigt som gränshandeln med alkohol fortsatt att minska.

 

Sverige är på väg att halka efter i alkoholpolitiken. Konkret betyder det att det är en rad våldsbrott som inte förebyggs och barn som växer upp i otrygga hem. Att en alkoholskattehöjning äntligen aviseras är därför mycket välkommet säger Irma Kilim, drogpolitisk chef på IOGT-NTO.

 

I sin motivering till höjningen förklarar finansminister Magdalena Andersson att alkoholskatten inte är indexerad och därför automatiskt urholkas när inflation och löneökningar höjer köpkraften i Sverige.  IOGT-NTO delar fullt ut finansministerns resonemang kring urholkning av skatterna. Alkoholskatten har legat kvar på samma nivå under många år och höjdes ytterst blygsamt under både 2014, 2015 och 2017. Jämfört med 1995 har skatteläget jämfört med inkomster sjunkit för öl, vin och sprit med 32 %, 22 % respektive 15 %.

 

Nu när personalen i sjukvården sprungit maratonlopp och samhället behöver pengar för att återuppbygga ekonomin kan alkoholpolitiken spela en liten men viktig roll. Höjningen 2023 går en bit på vägen. Att permanent indexera alkoholskatten vore ett naturligt steg inför nästa budget och skulle kunna stärka sjukvården avslutar Irma Kilim, Drogpolitisk chef på IOGT-NTO