De flesta är överens om att vi ska sträva mot ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. För att komma närmare de globala målen om hållbarhet måste vi våga prata om alkoholens påverkan på samhället.

Social hållbarhet

I Sverige far väldigt många personer illa på grund av sitt eget eller andras missbruk eller beroende av alkohol. Vi vet att en mängd sjukskrivningar, våldsbrott, skadegörelser, bilolyckor med dödlig utgång, barns psykiska ohälsa med mera är alkoholrelaterade.

Barn far illa

Enligt Folkhälsomyndigheten växer 17 procent av alla barn upp med missbruk, psykisk ohälsa och/eller våld i familjen. Det innebär att fler barn i varje skolklass löper större risk än andra barn att själva utveckla missbruk och psykisk ohälsa. Det är också vanligt att skolarbetet och skolresultaten påverkas negativt.

Faktum är att redan under graviditeten och fostertiden leder exponering för alkohol till ett antal neurologiska och beteendemässiga störningar. De negativa effekterna omfattar dödfödsel, missfall, för tidig födsel, låg födelsevikt, försämrad tillväxt under fosterstadiet och en rad livslånga tillstånd som kallas fetala alkohol­spektrumstörningar.

Varannan senior har högt blodtryck

En annan folkhälsofråga är högt blodtryck. Ungefär var femte person i Sverige har högt blodtryck och andelen stiger med ökad ålder. Vid 65-årsåldern har drygt hälften högt blodtryck. Precis som med cancer finns ett tydligt samband mellan högt blodtryck och alkoholkonsumtion.

Folkhälsa – att förebygga cancer

En ny sifo-undersökning visar att var femte svensk inte känner till att alkohol orsakar cancer, och att ännu färre är informerade om att alkohol, även vid låg konsumtion, ökar cancerrisken, detta trots att dagens forskning tydlig visar att all alkoholkonsumtion ökar cancerrisken.

Psykisk ohälsa

Skadligt bruk eller beroende av alkohol är den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa, inte minst bland unga. Den samlade kunskap som finns om sambandet mellan ungdomars alkoholkonsumtion och psykiska hälsa utgör ett starkt incitament för drogförebyggande och hälso­främjande insatser till ungdomar.

Smakar det så kostar det

Här ovanför har vi lyft ett antal områden som påverkas av alkoholkonsumtionen i samhället. Barn far illa, missbrukare, anhöriga, arbetskamrater och brottsoffer drabbas negativt, men det är också alltid någon som måste betala notan. Ofta är det kommuner och regioner som betalar och som alltså tjänar mest på att våga prata om alkoholens betydelse.
Här nedanför har vi samlat några tips på hur ni skapar ett bra förebyggande arbete mot alkohol och andra droger i er kommun.

Tips för bra förebyggande arbete i kommunen

Här är några tips på steg som ger de bästa förutsättningarna för att skapa ett bra förebyggande arbete mot alkohol och andra droger i en kommunen.

Styrdokument

Kommunens arbete mot alkohol och andra droger ska utgå från tydliga styrdokument. Därför måste det finnas en handlingsplan för arbetet där det ska framgå vad som ska göras och vem som ska göra det.

Finansiering

Det är viktigt att avsätta en budget för det viktiga arbetet mot alkohol och andra droger.

Personal

Det behövs  en person med kompetens för uppdraget som samordnar kommunens insatser i det förebyggande arbetet mot alkohol och andra droger.

Samverkan

För bästa resultat krävs samverkan eftersom många samhällsfunktioner berörs av arbetet mot alkohol och andra droger.

Uppföljning och utvärdering

Kommunen måste följa upp och utvärdera arbete för att kontrollera att planeringen följs. En regelbunden rapportering fån ANDT-arbetet bör göras till ansvarig nämnd eller berörd chef och det är viktigt att ledning efterfrågar sådan rapportering.