Håller du med?

Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Trots det uppger över 300 000 barn att de påverkas negativt av en nära vuxens alkoholkonsumtion.

Hur kan vi säkerställa att inget barn i Sverige behöver växa upp i otrygghet på grund av vuxnas alkoholkonsumtion?

• Stärka samarbetet mellan elevhälsan och socialtjänsten att identifiera barn som lever i en otrygg hemmiljö.
• Utveckla och sprida modellen ”BarnSäkert” i barnhälsovården för att identifiera
  fler barn som lever med psykosociala problem på grund av vuxnas alkohol- och narkotikakonsumtion.
• Öka kunskapen i mödra- och barnvården om hur alkoholkonsumtion fysiskt påverkar barn både i fosterstadiet och efter födseln.
• Inrätta ett FASD-center i Sverige för att höja kunskapen och samordningen i FASD-skador.

Trots att alkoholkonsumtionen långsamt sjunkit hos unga under lång tid konsumerar
fortfarande runt 40 % av niondeklassare alkohol. Politiken behöver därför följa samhällsutvecklingen och motverka de utmaningar som dagens digitala samhälle medför, inte minst att bekämpa den olagliga handeln online av alkohol.

Hur kan vi bevara (och stärka!) trenden att alkoholkonsumtionen minskar bland unga?

• Förbjud alkoholreklam i sociala medier.
• Utveckla undervisningen i skolan kring alkoholens konsekvenser för individen och
  samhället.
• Stärk kapaciteten i elevhälsan att hjälpa barn och unga med tidiga alkoholproblem.

Sverige har ett mål om ett narkotikafritt samhälle. Trots det har var sjunde elev som går andra året på gymnasiet idag provat narkotika, och allt fler unga använder narkotika regelbundet. Därtill har digitaliseringen utökat tillgången och populariteten hos unga för nätdroger som ofta innehåller preparat med okända biverkningar på hälsan, vilket ökar risken för allvarliga skador och dödsfall.

Hur kan vi säkerställa att färre unga börjar använda narkotika och hur kan vi bäst hjälpa de som har ett pågående bruk?

• Utveckla samarbetet mellan skola, polis, socialtjänst och civilsamhället för att bättre identifiera och hjälpa unga med ett narkotikabruk.
• Utöka resurserna till lokala ANDTS-samordnare.
• Applicera den isländska modellen* i Sverige genom att stärka det kommunala stödet
  till lokalt föreningsliv och därmed öka tillgången till fritidsaktiviteter för unga.

*)Den isländska modellen innebär bland annat att föräldrar upprättar gemensamma regler för sina barn och att ungdomar årligen får 360 euro av staten för att kunna spendera på fritidsaktiviteter.

Idag uppskattas minst 300 000 svenskar vara alkoholberoende. Samtidigt finns det fortfarande ett starkt stigma kring alkoholberoende och få personer söker hjälp.

Hur kan vi förebygga alkoholberoende?

• Inför minimiskatt för att höja priset på de billigaste alkoholprodukterna.
• Inför alkoholpaus på Systembolaget för att möjliggöra för individer som själva vill
  kunna begränsa sig från att kunna köpa alkohol.
• Inrätta ett nationellt kompetenscentrum för ANDTS-prevention för att höja kunskapen i regioner och kommuner samt att underlätta att dela bästa praxis.
• Inför ett förbud mot alkoholreklam i sociala medier.

År 2017 sökte 660 000 vård för alkoholrelaterade skador och sjukdomar och totalt
uppskattas alkoholens sjukvårdskostnader motsvara lönen för 14 500 sjuksköterskor
årligen.

Hur kan vi  stärka vårdens möjligheter att hjälpa de som drabbats av alkoholskador?

• Stärk samordningen mellan kommuner och regioner, så att ingen faller mellan
  stolarna.
• Stärk arbetet med tidiga interventioner i primärvården för att i ett tidigt skede fånga upp individer.
• Höj och indexera alkoholskatten.

Den svenska narkotikadödligheten utgör fortfarande ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige. Under 2020 dog 524 personer av överdoser till följd av narkotikabruk.

Hur kan vi ta ett helhetsgrepp mot bruket av narkotika?

• Införa ett nationellt program för att minska antalet narkotikarelaterade dödsfall.
• Tillgängliggöra opiodmotgift i samtliga regioner för att minska antalet dödsfall på grund av överdoser.
• Öka resurserna till civilsamhällesaktörer som verkar för att minska narkotikarelaterade skador och dödlighet.
• Införa en god samarit-lag för ringa narkotikabrott för att säkerställa att alla vågar söka vård i kritiska tillstånd.
• Värna förbudet mot narkotika samt inför effektiva kontrollåtgärder som minskar
  tillgängligheten av narkotika.

Dagens omfattande marknadsföring av alkohol på internet leder bland annat till att fler unga konsumerar alkohol och att personer i riskgrupper ökar sin konsumtion. Förutom detta är alkoholindustrin känd för att i sin kommunikation förminska, eller rentutav förneka, alkoholens negativa konsekvenser genom att bland annat sprida falsk forskning.

Hur kan vi minska alkoholindustrins negativa inflytande på människor?

• Förbjud alkoholindustrin från att bedriva utbildningsverksamhet i skolmiljö som projektet ”Prata om alkohol” finansierat av den svenska alkoholindustrin.
• Förbjud alkoholreklam i sociala medier.
• Inför hälsovarningar på alkoholprodukter för att öka kunskapen om alkoholens skador, framför allt om alkohol som orsak till cancer.

Lobbyismen, eller det politiska påverkansarbetet, styr idag allt mer vår politik och möjligheterna för vanliga medborgare att få insyn i vem som påverkar det politiska beslutsfattandet är små. Det politiska påverkansarbetet har blivit allt mer kapitaliserat – alltså att PR-byråernas och företagens ekonomiska muskler väger tyngst. Det problemet är som störst i hälsopolitiska frågor där företagens vinstintressen ofta står i konflikt med samhällets intresse av hälsa och trygghet.

Hur kan vi skydda våra politiska beslut från vinstintressen och garantera att hälsopolitiska beslut alltid sätter människors välmående överst?

• Inför ett transparensregister för lobbying i Sverige för att öka insynen i vilka aktörer som påverkar det politiska beslutsfattandet.
• Uteslut hälsofarliga industrier som alkohol- och tobaksindustrin från att delta i folkhälsopolitiken.
• Stärk arbetet med att utesluta hälsofarliga industrier från statliga investeringar,
  t.ex. AP-fonderna.
• Stärk arbetet med att utesluta cannabisföretag och alkoholtillverkare från att få statliga ekonomiska stöd. Statliga investeringar borde prioritera branscher som är långsiktigt hållbara både socialt och miljömässigt.