Hälsa före kommersiella intressen minskar alkoholskadorna
När politiken sätter människors hälsa först fungerar det. Det visar den statliga utredningen SOU 2026:7 som utvärderat alkoholpolitikens styrmedel.
Utredningen bekräftar att en samlad och folkhälsobaserad alkoholpolitik ger bäst effekt. När alkoholskatt, detaljhandelsmonopol, ålderskontroller, marknadsföringsregler och förebyggande arbete samverkar minskar skadorna. Färre blir sjuka. Färre barn växer upp i otrygghet. Färre liv påverkas negativt.
Alkoholmonopolet och alkoholskatten pekas ut som fortsatt effektiva och ändamålsenliga verktyg. De begränsar tillgängligheten och bidrar till att skydda människor från de skador som alkoholprodukter orsakar.
Det här är ett väldigt grundligt och bra kunskapsunderlag som bör guida kommande alkoholpolitik. När tillgängligheten ökar och priserna sänks ökar också skadorna. Att skydda monopolet är att skydda folkhälsan, förklarar Emil Juslin, politisk chef vid Movendi (tidigare IOGT-NTO, UNF och Junis)
Vad händer om monopolet tas bort
Utredningens scenarioanalys visar att alkoholkonsumtionen kan öka med omkring 16 procent om monopolet avskaffas.
Antalet försäljningsställen beräknas öka med upp till 800 procent. Det skulle innebära betydligt fler platser som säljer alkoholprodukter och längre öppettider. Mer exponering. Högre tillgänglighet. Och enligt forskningen betydligt fler skador.
En fri marknad innebär inte bara fler butiker, det innebär att kommersiella aktörer får ett direkt intresse av att sälja mer. När vinst blir drivkraften ökar trycket på marknadsföring, tillgänglighet och konsumtion. Det är så alkoholindustrins affärsmodell fungerar.
Konsekvenserna handlar inte bara om statistik. Det handlar om fler vårdbesök, ökad belastning på sjukvården och högre samhällskostnader. Dessutom är beräkningarna försiktiga. Olyckor, kriminalitet och långsiktiga sociala konsekvenser är inte fullt ut inräknade.
Lägre skatt leder till mer skador
Utredningen visar också att sänkt alkoholskatt leder till ökad konsumtion. En skattesänkning med 25 procent beräknas öka konsumtionen med nära 6 procent.
Samtidigt har inflationen redan minskat den reala beskattningen. Att ytterligare sänka skatten skulle göra alkoholprodukter billigare och mer tillgängliga. Forskningen är tydlig med sambandet mellan ökad tillgänglighet och ökade skador.
Ökad konsumtion innebär högre risk för alkoholrelaterad cancer, våld i nära relationer, psykisk ohälsa och barn som växer upp i otrygghet. Det är konsekvenser som påverkar hela samhället.
Kunskapen är tydlig – skydd fungerar
Internationella hälsoorganisationer som WHO och IARC lyfter begränsad tillgänglighet och beskattning som några av de mest effektiva åtgärderna för att minska alkoholrelaterade skador. Den svenska utredningen bekräftar samma sak.
Alkoholpolitiken fungerar bäst när verktygen används tillsammans. När skydd och hälsa prioriteras. När politiken utgår från kunskap.
Nu är det upp till regeringen
Utredningen är tydlig. Alkoholmonopolet och alkoholskatten är centrala delar av en effektiv svensk alkoholpolitik.
En stabil majoritet av svenskarna vill behålla Systembolaget och en ansvarsfull alkoholpolitik. Det finns ett brett stöd för att skydda barn och unga från kommersiella krafter som vill sälja mer.
Nu ligger ansvaret hos regeringen och riksdagen. Sverige har länge byggt sin alkoholpolitik på forskning och folkhälsa. Att värna monopolet och en ansvarsfull alkoholskatt handlar om att fortsätta på den vägen och stärka skyddet för barn, familjer och samhällen.
Det är ett vägval om vilket samhälle vi vill ha. Ett samhälle där hälsa och trygghet väger tyngre än ökad försäljning.