Stöd och vård som gör det enklare att sluta med narkotika

För den som är beroende av narkotika ska samhället erbjuda stöd och god vård. Vård- och behandlingsinsatser måste anpassas efter individen och bygga på tillgänglig evidens och beprövad erfarenhet. Vården ska i första hand syfta till att personen ska återgå till ett narkotikafritt liv. Vägen dit kan vara lång, men samhället ska inte ge upp hoppet om en individs möjlighet att rehabiliteras på grund av lång tids beroende, hög ålder eller många tidigare försök att komma ur sitt beroende.

Som komplement behöver samhället rikta insatser till personer som lever med ett aktivt beroende men som just nu inte klarar att ta sig ur det. Här handlar det i första hand om att förebygga och undvika akuta skador på grund av narkotikaanvändning. Den här typen av åtgärder måste dock utvecklas så att de på ett bättre sätt kan bli en väg in i rehabilitering och en start på vägen mot drogfrihet.

IOGT-NTO vill se en samordnad, likvärdig och effektiv narkotikavård för den som behöver. Det ska vara så lätt som möjligt att sluta med narkotika.

En vårdkedja som hjälper människor tillbaka till ett värdigt liv

Insatser som bryter ett pågående narkotikamissbruk är ofta bara första steget. För effektiva och hållbara resultat krävs ett helhetsperspektiv. Kanske behövs insatser kring bostad och jobb. En del personer behöver hitta meningsfulla sammanhang och nya sociala kontakter för att komma bort från miljöer där narkotika är ständigt närvarande – här kan civilsamhället spela en viktig roll.

För att nå de mest utsatta grupperna är en aktiv uppsökande verksamhet viktig.

IOGT-NTO vill:

  • Att en välfungerande och samordnad vårdkedja byggs upp kring de individer som behöver mest stöd och hjälp med sina narkotikaproblem.
  • Att civilsamhället bjuds in att bidra med relevanta länkar i vårdkedjan.
  • Att principen ”bostad först” används av Sveriges kommuner – en ordnad bostad underlättar rehabilitering och vägen mot drogfrihet.

Samordnad, likvärdig och effektiv vård

I dag händer det för ofta att personer ramlar mellan stolarna. Det delade ansvaret mellan olika aktörer – främst kommuner och regioner – ställer till problem som måste lösas med bättre samordning och samarbete. Personer med samsjuklikhet med beroende och annan psykiatrisk diagnos är särskilt utsatta.

Vårdens tillgänglighet och kvalitet varierar i dag mellan olika kommuner och regioner på ett oacceptabelt sätt. Det är viktigt att samhället erbjuder stöd till individer med narkotika- relaterade problem, men också till familjer och andra närstående som kan drabbashårt – i dag finns inget stöd för detta i Socialtjänstlagen.

I dag är LARO, läkemedelsassisterad behandling av opioid beroende, en av de vanligaste behandlingsformerna. Kvaliteten på behandlingen behöver säkerställas genom att psyko- social behandling ingår som en viktig del. IOGT-NTO ser att det är viktigt att målet på lång sikt är drogfrihet och att de klienter som vill avsluta behandlingen och bli drogfria stöds i detta. Det är också viktigt att samhället erbjuder andra, drogfria behandlingsformer.

IOGT-NTO vill:

  • Att god tillgång till drogfri behandling
  • Att samhället ska erbjuda en likvärdig och god narkotikabehandling i hela Stöd behöver också erbjudas till familjer och andra närstående.
  • Att vård och behandling samordnas mellan kommuner och regioner så att ingen faller mellan stolarna. Detta är särskilt viktigt för personer med samsjuklighet med beroende och annan psykiatrisk diagnos.
  • Att psykosocial behandling och stöd alltid ingår som en viktig del i all LARO och att programmen har drogfrihet som mål på lång sikt.
  • Att LARO genomförs på ett sätt som minimerar läckagen från programmen
  • Att anhöriga och andra närstående till de med narkotikaberoende erbjuds stöd.

Tidiga insatser för unga

Tidig upptäckt och tidiga insatser riktade till unga personer som använder narkotika är centralt. Den viktigaste arenan för det här arbetet är skolan, som måste ha resurser, verktyg och rutiner på plats. Samordning mellan skola och socialtjänst, och i vissa fall polis, måste fungera. I en del kommuner fungerar det bra, i andra dåligt. Även här kan civilsamhället spela en viktig roll tillsammans med andra aktörer.

Också bland unga personer som använder narkotika är samsjuklighet med annan psykiatrisk sjukdom relativt vanligt. I den specialiserade vården saknas kapacitet för tidiga och snabba insatser vilket kan påverka den fortsatta utvecklingen negativt.

IOGT-NTO vill:

  • Att kommunerna säkerställer att samordningen mellan skola, socialtjänst, polis och andra berörda är god och sker så snabbt som möjligt.
  • Att personal som hanterar ärenden som rör ungdomar och narkotika får grundläggande utbildning om psykiatrisk samsjuklighet och narkotikaanvändande.
  • Att socialtjänsten får möjlighet att sätta in åtgärder snabbare genom förenklade
  • Det ska finnas bra nyktra mötesplatser, där inte unga utsätts för påverkan att drickaalkohol eller använda narkotika.

Insatser som minskar skador är ett komplement

Det finns relativt god evidens för att sprutbytesverksamhet bidrar till att minska smitta av hepatit C och hiv bland injicerande narkotikaanvändare15. Erfarenheter från verksam- heten visar också att den kan vara en väg till medicinsk vård och öppna upp för kontakter med samhällets institutioner – som många i målgruppen har ett lågt förtroende för.

Generellt måste den här typen av insatser bedömas utifrån nytta, tänkbar skada och kostnader. Ofta konkurrerar de om samma budgetpengar som vård och behandling – resurserna måste läggas där de gör störst nytta.

IOGT-NTO vill:

  • Att en utveckling av sprutbytesverksamhet sker så att den blir en tydligare ingång till rehabilitering och Förändringar bör testas och utvärderas innan de genomförs i stor skala.
  • Att opioidmotgift görs tillgängligt för överdosbehandling i alla landets