En politik som förebygger användning av narkotika

Mindre användning av narkotika i samhället ger mindre skadeverkningar. Färre personer som hamnar i beroende, färre barn som växer upp med föräldrar med narkotikaproblem, mindre narkotikarelaterat våld och minskade intäkter till kriminella gäng.

Det ska vara oattraktivt och svårt att börja med narkotika – här är samhällets normer viktiga. Tillgången till narkotika spelar också roll. Erfarenheter kring exempelvis fentanyl visar att rättsvårdande myndigheter som tull, polis och domstolar kan göra skillnad.

Lagstiftningen är ett viktigt instrument i det förebyggande arbetet, både för att minska till- gängligheten till narkotika och för att förbudet har en normerande effekt. IOGT-NTO vill också se särskilda åtgärder riktade till utsatta grupper, och ett förebyggande arbete med bra kunskapsstöd.

Förbud mot narkotika – med särskilt stöd till utsatta grupper

Lagstiftning har en normerande funktion. Förbudet mot narkotika spelar därför en viktig roll i att etablera en restriktiv norm kring narkotika i samhället. Att narkotika är förbjudet bidrar också till att minska tillgängligheten av narkotika i samhället – tröskeln blir betydligt högre jämfört med att kunna handla narkotika i en affär.

För den som är ung och blir tagen för att ha använt narkotika, eller för den som har hamnat i en beroendesjukdom är dock inte straff den bästa lösningen. Här behöver samhället i första hand i stället erbjuda stöd eller vård. För andra grupper är förbud det mest effektiva.

Särskild lagstiftning bör också införas för att människor inte ska avstå från att ringa 112 vid pågående överdos på grund av rädsla att bli straffad för ringa narkotikabrott.

IOGT-NTO vill:

  • Att Sverige nationellt och internationellt försvarar FN:s narkotikakonventioner i dess nuvarande form.
  • Att Sverige värnar förbudet mot narkotika som ett viktigt verktyg för att förebygga narkotikaanvändning och Till detta hör effektiva kontrollåtgärder som minskar tillgängligheten av narkotika.
  • Att lagstiftningen justeras så att alternativa påföljder i form av vård och stöd införs för utsatta grupper som begår ringa narkotikabrott. Detta gäller särskilt unga och personer med en beroendesjukdom.
  • Att en god-samarit-lag införs så att polisanmälan i normalfallet inte upprättas för ringa narkotikabrott i samband med att polisen deltar vid utryckningar för att hantera överdoser.
  • Att lagstiftningen införs mot att svenska pensionspengar eller offentliga medel användas inom företag som på något sätt kan kopplas till narkotikahandel, oavsett om verksamheten är laglig eller olaglig.

Ett förebyggande arbete värt namnet

Ett väl fungerande förebyggande arbete är viktigt för att minska narkotikaanvändning, inte minst bland unga. Trots en nationell ANDTS-strategi som poängterar området är det långt från alla kommuner som har ett systematiskt förebyggande arbete.

I statsbudgeten har medlen för förebyggande arbete minskat kraftigt. Ett lägre anslag till Folkhälsomyndigheten på det här området får också konsekvenser för finansiering av civilsamhällets insatser på området.

IOGT-NTO vill:

  • Att varje kommun har en samordnare för drogförebyggande I mycket små kommuner kan en deltidstjänst vara tänkbart, men normen bör vara minst en heltidstjänst.
  • Att tillräckligt stöd till kommunerna finns när det gäller metodik, uppföljning och mätning av det förebyggande arbetet.
  • Att det förebyggande arbetet ges tillräckliga resurser på alla nivåer, också i form av stöd till civilsamhället.
  • Att produkter avsett för att ätas eller drickas, som innehåller narkotiska preparat, inte ska vara tillåtna att sälja.

Ett effektivt förebyggande arbete som bygger på kunskap

Narkotikapolitiken måste bygga på kunskap, evidens och beprövad erfarenhet. Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och om vilka slags förebyggande insatser som faktiskt fungerar utvecklas ständigt.

Det är viktigt att följa utvecklingen noga. Sverige är bra på att mäta och redovisa narkotikarelaterad dödlighet men saknar sätt att kontinuerligt följa utvecklingen av narkotikaanvändningen och narkotikarelaterade problem på ett tillfredsställande sätt. Här måste ambitionsnivån bli högre.

IOGT-NTO vill:

  • Att kontinuerlig uppföljning och mätning görs av relevanta nyckeltal inom narkotikaområdet och att relevanta myndigheter får ett tydligt regeringsuppdrag att göra
  • Att särskilt fokus läggs vid att utreda orsaker och mekanismer bakom narkotikarelaterad dödlighet.
  • Att finansieringen av forskning på narkotikaområdet ökar.

 

Håll koll på förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel

Många patienter blir beroende av narkotikaklassade läkemedel som de har fått utskrivna i vården.1 Läkemedlen fyller en viktig funktion i vården, men kan också orsaka stor skada. Det finns därför anledning att noga följa utvecklingen, särskilt när det gäller opioider.

Jämfört med i början av 2000-talet har förskrivningen av opioider ökat kraftigt i Sverige. Sextio procent av recepten på opioider förskrivs i den specialiserade öppenvården och i primärvården2, varför distriktsläkare, privatpraktiserande och tandläkare är viktiga målgrupper för information.

Regelbundet uppmärksammas också fall där enskilda läkare skriver ut mycket stora mängder narkotikarelaterade läkemedel. Tillsynen av detta måste förbättras och ske snabbare.

IOGT-NTO vill:

  • Att en översyn görs av regler och rutiner för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel så att den blir restriktiv, samtidigt som läkemedel är tillgängligt för dem som verkligen behöver dem.
  • Att särskilt distriktsläkare, privatpraktiserande läkare och tandläkare informeras om försiktighet vid förskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
  • Att tillsynsmyndigheten agerar snabbare när det framkommer att läkare inte följer regler och rekommendationer och återkallar legitimationen vid allvarliga fall.