En ekonomisk politik som tar alkoholens samhällsbelastning på allvar

Alkohol är en börda för samhället och alkoholindustrin är en tärande sektor på ekonomin. Totalt uppskattas alkoholens kostnader till mer än hundra miljarder kronor årligen, enbart i Sverige. Ekonomiskt handlar det om kostnader för polis, sjukvård, sjukskrivningar, sämre skolresultat och minskad produktivitet i näringslivet. På inget sätt motsvarar dagens intäkter från alkoholskatten kostnaderna för de skador som alkoholen orsakar.

Alkoholens kostnader får inte tillräckligt genomslag i den förda alkoholpolitiken. Det innebär att skattebetalarna i dag subventionerar alkoholindustrins vinster. Subventionen sker både genom direkta bidrag till alkoholindustrin och indirekt genom låga alkoholskatter. Denna omfördelning av pengar från Sveriges medborgare och näringsliv till ett fåtal alkoholproducenter är ekonomiskt oförsvarbar.

IOGT-NTO vill se en ekonomisk politik som tar alkoholens samhällsbelastning på allvar.

1.3.1 Alkoholskatter som matchar alkoholens skador

Alkoholens pris är ett av de viktigaste verktygen för att minska främst alkoholkonsumtionen, alkoholens skador men även samhällskostnader. Alkoholskatt är därigenom en dubbel vinst för samhället: staten får in pengar för att täcka delar av alkoholens kostnader samtidigt som det högre priset får konsumtionen och därigenom skadorna att minska. Alkoholskattens intäkter kan dock inte ses som mer än en bonus – den främsta vinsten finns att hämta just i besparingen från minskade alkoholskador. Därför är det vanskligt att se alkoholskatten som en finansieringskanal för något annat än att delkompensera just sjukvården och rätts- väsendet för ökade kostnader – alkoholen kan nämligen aldrig bli en kassako för staten och samhället.

IOGT-NTO vill:

  • Att alkoholskatterna höjs för att ta igen det realvärdestapp som skett de senaste
  • Att alkoholskatten indexeras för att säkra en kontinuerlig gradvis höjning av alkoholpriserna jämfört med reallöneutvecklingen.
  • Att vin ska kunna beskattas efter alkoholhalt inom
  • Att Sverige genom skatt, förpackningsavgifter eller förändrad prissättningsmodell ska kunna väga upp det lägre literpris på storförpackningar av alkohol, som bland annat boxviner innebär.

1.3.2 Skattepengar ska gynna samhället, inte samhällsskadliga industrier

I dag utdelas stöd till alkoholproduktion på lokal, nationell och europeisk nivå. Det handlar om jordbrukspengar, startbidrag, förmånliga lån, riskkapital och investeringsstöd från statliga myndigheter och investeringar från pensionsfonder. Alkoholindustrin växer på bekostnad av samhälle och övrigt näringsliv, så de investeringar som på företagsnivå går med vinst skapar en förlust på samhällsnivå. Skattepengar som går till alkohol är därför en nettoförlust för samhället.

På många platser i världen – särskilt i låg- och medelinkomstländer – saknas effektiv och evidensbaserad alkoholpolitik. Det är viktigt att länder agerar i solidaritet med andra. Sverige bör prioritera alkoholpolitik och alkoholförebyggande insatser både i agerandet inom WHO och inom allt utvecklingssamarbete.

IOGT-NTO vill:

  • Att alkoholindustrin exkluderas från alla former av riktade investeringsstöd. Det innebär inte minst en utfasning av statligt riskkapital till alkoholsektorn samt det stöd som ges genom EU:s jordbruksbudget.
  • Att svenska pensionsfonder ska sluta investera i alkoholföretag.
  • Att Sverige prioriterar alkoholpolitik och alkoholförebyggande insatser i internationella sammanhang, exempelvis som medlemsland i WHO och som biståndsgivare.
  • Att Sverige ställer sig bakom kravet på en globalt bindande reglering av alkohol, liknande den som finns på tobaksområdet.

1.3.3 Krafttag mot alkoholskatteflykt och alkoholskattefusk

Alkoholskatteflykt och alkoholskattefusk är ett dubbelt hot mot folkhälsan: det lägre priset ökar alkoholkonsumtionen samtidigt som legitimiteten för den nationella alkoholpolitiken undermineras. I många europeiska regioner har detta skapat en underbudskonkurrens på alkoholskatter som utnyttjas av alkoholindustrin för att spela ut länder mot varandra.

Alkoholskatteflykt och -fusk bekämpas endast genom rättsväsende och lagstiftning, inte sänkta folkhälsopolitiska ambitioner. Sänkta alkoholskatter är ett direkt kontraproduktivt verktyg mot gränshandel vars enda vinnare är företag som säljer sina alkoholprodukter på båda sidor av gränsen och som med sänkt skatt kan öka sin totala försäljning. En kraftfull och effektiv politik mot alkoholskatteflykt och alkoholskattefusk kräver ett väloljat och väl resurssatt rätts- och myndighetsväsende och att kryphål och undantag i alkoholbeskattningen täpps igen.

IOGT-NTO vill:

    • Att resurserna till tull, skatteverk och rättsväsende för att bekämpa alkoholsmuggling, olaglig alkoholförsäljning och hembränning förstärks.
    • Att samarbetet i smugglings- och punktskattefrågor mellan myndigheter och länder utökas, där bland annat EU-gemensamma regler om lägstanivåer för skatt på alkohol behålls och utvecklas.
    • Att EU:s gränshandelsregler skärps.
    • Att införa skattemärken för alkoholförpackningar som visar att alkoholskatt har betalats i Sverige