Behåll matkravet för att skydda folkhälsan

Målsättningen med den svenska alkoholpolitiken är att främja en god folkhälsa genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Ett av de grundläggande instrumenten för att åstadkomma en minskad konsumtion är en stark skyddslagstiftning på alkoholområdet genom bland annat regler för servering av alkohol. (1)

I Sverige krävs det serveringstillstånd för att få servera alkoholhaltiga drycker till allmänheten, till exempel på en restaurang. Idag får serveringstillstånd medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt om serveringsstället tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat (2). Dessa regler kallas ibland för ”kökskravet” och ”matkravet”.  

Syftet med dessa krav är att säkerställa att servering av alkohol sker på ett ansvarsfullt sätt. Tanken är att inte vem som helst ska kunna få serveringstillstånd. Höga krav ska ställas på dem som serverar alkohol, på grund av de skador och kostnader som alkohol leder till.  

Ett slopande av mat- och kökskravet efterfrågas av näringslivet, eftersom det skulle göra det lättare att få serveringstillstånd och att tjäna pengar på att sälja alkohol.  

Det finns dock en anledning till att mat- och kökskravet finns. Reglerna återfinns i alkohollagen (2010:1622), som är en skyddslagstiftning som har till syfte att skydda människor och samhället från alkoholens skadliga effekter (3). Den har tillkommit med anledning av de allvarliga hälsomässiga och samhälleliga konsekvenser som alkohol medför.  

Alkohol är en av de största globala riskfaktorerna för ohälsa och orsakar allvarliga skador både för individer och samhället (4). Alkoholkonsumtion ökar risken för ett antal allvarliga sjukdomar, bl.a. cancer, leverskador, blodtryckssjukdomar samt psykisk ohälsa och beroende (5) Därtill kan alkohol orsakar fosterskador och utgör en riskfaktor för olyckor och våld (6). På grund av alkoholens medicinska och sociala konsekvenser drabbas samhället av stora kostnader för vård, rättsväsende, sociala insatser och produktionsbortfall (Alkoholens samhällskostnader — Folkhälsomyndigheten). 

Målet med alkohollagen är att förebygga dessa skador och kostnader. Att alkohollagen är en skyddslagstiftning innebär att enskilda ekonomiska intressen, såsom olika företagsintressen, inte ska ges företräde framför intresset att skydda människor från alkoholens skadeverkningar. Folkhälsan ska sättas i första rummet.  

Därför anser IOGT-NTO, liksom Folkhälsomyndigheten och Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, att mat- och kökskravet ska behållas. Det har inte framkommit några folkhälsoskäl varför dessa regler bör avskaffas. Tvärtom har det konstaterats – ännu en gång – att reglerna skyddar människors hälsa och liv.  

Sommaren 2022 gav regeringen en utredare i uppdrag att utreda mat- och kökskravet (7). Utredningen tog namnet Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och presenterade sitt förslag i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23). 

Vad gäller matkravet konstaterade utredningen att regeln minskar berusningsdrickande och oordning, samt att den främjar ansvarsfull alkoholservering.  Vidare konstaterade utredningen att ett slopande av matkravet skulle innebära att verksamheten kan inriktas helt på alkoholservering. Antalet näringsidkare som vill bedriva en verksamhet med alkoholtillstånd kan enligt utredningen antas bli fler, vilket skulle leda till att tillgängligheten och konsumtionen av alkohol också ökar. Utredningen ansåg att det inte framkommit något starkt skäl för att slopa matkravet, och bedömde att det bör behållas för att skydda folkhälsan. (8) 

Vad gäller kökskravet konstaterade utredningen bl.a. att ett slopande av kökskravet skulle göra det enklare att få serveringstillstånd, samt att det skulle öka risken för att tillståndshavare serverar mat av sämre kvalitet som gäster inte lockas av. Utredningen angås att kökskravet bör behållas pga. behovet att skydda folkhälsan. (9)  

Förenklingsrådet inrättades 2024 och består huvudsakligen av representanter från näringslivet, vilka har tillsatts av regeringen. Rådet har i uppdrag att lämna förslag på regeländringar utifrån näringslivets önskemål och intressen. Rådets arbete präglas av ett näringspolitiskt perspektiv, medan expertis inom folkhälsoområdet saknas.  

I september 2025 föreslog Förenklingsrådet att mat- och kökskravet ska avskaffas för att göra det enklare att beviljas serveringstillstånd (10). Rådets förslag kan jämföras med Folkhälsomyndighetens inställning. Folkhälsomyndigheten—Sveriges expertmyndighet inom folkhälsa—anser att mat- och kökskravet bör behållas pga. behovet att skydda folkhälsan. (11)  

Reglerna om serveringstillstånd återfinns i alkohollagen.  Alkohollagen är en skyddslagstiftning som är utformad för att värna om barn, unga och vuxnas hälsa genom att begränsa tillgången och konsumtionen av alkohol. Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att representanter för aktörer med ekonomiska intressen inom alkoholförsäljning tillåts delta i utformandet av alkohollagen med tanke på intressekonflikten mellan deras vinstintressen och behovet av att upprätthålla en effektiv skyddslagstiftning. Enligt artikel 5.3 Tobakskonventionen ska regeringen skydda tobakspolitiken från tobaksindustrins kommersiella intressen och påverkan. Samma princip bör gälla för utformningen av alkoholpolitiken – alkohol är, liksom tobak- och nikotinprodukter, en hälsofarlig vara som orsakar omfattande samhällskostnader.  

Sommaren 2025 tillkännagav regeringen sin intention att avskaffa mat- och kökskravet. Ett lagförslag kommer att tas fram under hösten 2025, och regeringens förhoppning är att mat- och kökskravet ska slopas redan innan sommaren 2026. Som skäl för avskaffandet av mat- och kökskravet anger regeringen att det ska bli lättare sälja alkohol. (12) 

Folkhälsomyndigheten, som är Sveriges expertmyndighet inom folkhälsa, anser att mat- och kökskravet bör behållas för att värna människors hälsa.  

Folkhälsomyndigheten gjorde nyligen en kartläggning av kunskapsläget över sambandet mellan samtidigt intag av mat, påverkan av alkohol och akuta skador. Kartläggningen visade att intag av mat kan minska berusningsgraden och alkoholrelaterade skador. (13)  

I sitt remissvar till betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas skriver Folkhälsomyndigheten att: ”Folkhälsomyndigheten ser positivt på att utredningen föreslår att kopplingen mellan mat och alkoholservering kvarstår. Myndigheten anser att det är ett viktigt led i svensk alkoholpolitik där fokus är att begränsa skador till följd av alkoholkonsumtion bl.a. genom en begränsning av tillgången till alkohol och en minskning av skadlig alkoholkonsumtion. Det centrala är att mat serveras i tillräcklig omfattning och att en individuell prövning görs om verksamhetens kvalitet och allmänna standard lämpar sig för serveringstillstånd. För att uppnå detta anser Folkhälsomyndigheten att det krävs att verksamheten har ett eget kök.”(14) 

Om mat- och kökskravet försvinner kommer det att bli lättare att få tillstånd att servera alkohol och antalet verksamheter som serverar alkohol kommer att öka. Dessutom kommer det att vara möjligt att bedriva verksamheter som säljer enbart alkohol. Detta kommer leda till att berusningsgraden på krogar och barer ökar. (15)

Sambandet mellan tillgänglighet av alkohol, alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador är väldokumenterat (16). Alkohol är en riskfaktor för olyckor och våld (17), vilket innebär att ett slopande av mat- och kökskravet kommer leda till en otryggare stadsmiljö.