Inskickade motioner

Motion nr Xa 

Stadgeändring rörande bestämmelser vid försäljning av fast egendom 

Enligt information från förbundet gäller följande om en lokalförening vill sälja sin ägda fastighet: 

1. Förbundet måste godkänna försäljningen. 

1. Nettot av försäljningen deponeras hos förbundet. 

1. Pengar för försäljningen kan tas i anspråk av lokalföreningen till inköp av annan lokal. Dock inte till drift och underhåll av densamma. 

Dessa regler har väl sin grund i att en lokalförening inte ska kunna sälja sin fastighet och sedan spendera pengarna på okontrollerad verksamhet. 

Många föreningar har idag en hög medelålder på sina aktiva medlemmar och det blir allt färre som måste lägga mycken ideell tid på fastighetsskötsel och uthyrningsverksamhet. Det är svårt att hitta yngre medlemmar som vill jobba ideellt. 

Många föreningar dras dessutom med stora, dyra, ibland gamla fastigheter som kräver mycket arbete och pengar för drift och underhåll. 

Motionens syfte är att lokalföreningar, som har svårt att få verksamheten att ekonomisk gå ihop, ska överleva och att nya förmågor vill satsa på nykterhetsverksamhet i stället för fastighetsförvaltning. 

Vi föreslår en ny lydelse i stadgarna nämligen: 

att lokalförening som upplever sin fastighet för stor, dyr och tung att förvalta och driva, och inte får täckning för kostnaderna, ska kunna sälja fastigheten och få utnyttja kapitalet för fortsatt överlevnad och verksamhet i mindre, för verksamhet och medlemsantal, bättre anpassad och billigare lokaler, 

att kapitalet stannar hos lokalföreningen för fortsatt verksamhet i annan lokal, ägd eller hyrd, bättre anpassad till verksamheten och antalet aktiva medlemmar. Föreningen ska varje verksamhetsår lämna korrekt bokslut till förbundet och räkenskaperna granskas av revisorer utsedda av förbundet. Vid avveckling av föreningen tillfaller kapitalet förbundet. 

Vi överlåter åt förbundsstyrelsen att formulera en slutlig och juridiskt korrekt lydelse. 

Varberg 1/12 2020
IOGT-NTO lf 342 Leon Gambetta Varberg 

För styrelsen 

Boris Gabrielsson (ordf.)     Rolf Olsson (vice ordf.)      Leif Bosson (sekr.) 

 

Motion nr Xb 

Nolltolerans för nykterhetsmedlemmar 

Eftersom att det tillverkas öl och vin helt alkoholfritt nu 

Så tycker jag att en nolltolerans skall gälla för nykterhetsmedlemmar. 

Jag föreslår kongressen besluta 

 att en nolltolerans ska gälla för nykterhetsmedlemmar. 

Sigurd Svensson  

Ordf Logen 290 E.G.Geijer 

 

Motion nr Xc 

Förbjud all reklam för alkohol 

Kongressen föreslås besluta 

att  vi förbjuder all reklam för alkohol i pressen tidningar osv. 

 Sigurd Svensson 

ordf logen 290 E.G.Geijer  

Motion nr Xd 

Alternativa organisationsformer av verksamheten  

När färre personer engagerar sig ideellt i en verksamhet blir det färre som kan “hantverket” att driva en förening. Idag är vi färre medlemmar i IOGT-NTO än tidigare, och andelen av medlemmarna som vet hur en förening behöver fungera blir lägre. Men våra idéer är fortfarande viktiga och vi kan inte sluta jobba för våra grundpelare. Därför behöver vi fundera på att hitta fler alternativa sätt att kanalisera engagemang inom IOGT-NTO.  

Sedan organisationen bildades har tanken varit att vi har medlemmar som är med i en lokalförening, lokalföreningarna finns i ett distrikt (ibland även krets) och som paraply över hela landet finns förbundet. En modell som återfinns i många föreningar i Sverige.  

Men om man har ett brinnande engagemang för att jobba med alkoholpolitik, att skapa aktiviteter för barn under julen eller för att arrangera sociala aktiviteter för de som haft ett eget missbruk, så ska man inte stoppas av former och strukturer. Det kanske inte är styrelsemöten och bokföring som alla brinner för, så man sedan kan skapa de andra aktiviteterna.  

Därför behöver vi fundera om det finns andra former för att organisera IOGT-NTO. Det innebär inte att vi ska lägga ner alla föreningar och förbjuda folk att sitta i styrelserna. Det handlar om att hitta fler alternativ för de som har ett engagemang men inte kan eller vill lägga massa energi på formsaker. Engagemang ska kunna kanaliseras även utanför de traditionella föreningsformerna.  

Kongressen föreslås besluta  

att uppdra åt förbundsstyrelsen att göra en utredning för hur verksamheten inom IOGT-NTO skulle kunna struktureras för att fler ska kunna lägga sitt engagemang på våra kärnfrågor och vår idé utanför den traditionella föreningsformen,  

att om utredningen visar behov av förändringar av stadgar och andra dokument, återkomma till kongressen 2023 med förslag på förändringar.  

 Tobias Tengström 

IOGT-NTO Blå Linjen 

Motion nr Xe  

IOGT-NTO behöver flera olika intäkter   

I många år har IOGT-NTO-rörelsen fått intäkter genom den lotteriverksamhet som bedrivits av IOGT-NTO genom Miljonlotteriet. För att skapa ytterligare ekonomiskt ben att stå på startades en insamlingsverksamhet där både medlemmar och andra skulle skänka pengar till vår verksamhet. Vi ser nu att överskottet från lotteriet har minskat väsentligt och insamlingsverksamheten gav inget överskott att tala om, och har nu i princip lagts ner.  

Jag vill återigen lyfta behovet av att IOGT-NTO behöver ha flera alternativa intäkter. På kongressen 2019 diskuterades frågan och förbundsstyrelsen hänvisade till en finansieringsstrategi. Eftersom läget nu börjar bli akut och någon finansieringsstrategi inte verkar vara klar ännu, vill jag åter aktualisera frågan.  

IOGT-NTO måste ha flera olika typer av intäkter. Miljonlotteriet och insamling kan vara delar. Jag anser att ett sätt att skapa intäkter på längre sikt är att vi jobbar med fastighetsfrågor, och då tänker jag främst på hyreslägenheter för privatpersoner. I de flesta kommuner finns idag ett bostadsunderskott, och under överskådlig tid ser jag få risker med en sådan verksamhet, även om det kräver en del arbete och resurser för att starta upp. Särskilt i lite större städer tror jag att hyresbostäder skulle kunna skapa en stabil inkomst.  

Andra idéer kan vara att skapa samarbeten med kommersiella företag där vi kan få del av vinsten, jobba med sponsring eller starta annan verksamhet som kan ge ett överskott. 

Kongressen föreslås besluta  

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka om det finns möjligheter att starta verksamhet inom hyresbostäder i syfte att ge intäkter till IOGT-NTO,  

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att titta på ytterligare andra alternativ för att hitta fler inkomstkällor för IOGT-NTO-förbundet,  

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att starta sådana verksamheter som kan ge inkomster till IOGT-NTO-förbundet, så länge det inte strider mot våra ideologiska idéer.  

Tobias Tengström  

IOGT-NTO Blå Linjen  

Motion nr Xf  

IOGT-NTO:s vision måste bli bättre 

IOGT-NTO:s vision lyder: Vår vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. 

Visionen är otydlig och missar sitt mål. Den lämnar stort utrymme för egen tolkning, som kan vara en tolkning åt fel håll, enligt oss som är medlemmar i organisationen. Visionen gör det lätt för den som inte ser alkohol- och narkotikafrågan på samma sätt som insatta medlemmar, att avfärda oss och vår idé. Dessa personer kan säga att de dricker alkohol (eller tar narkotika) och att det inte hindrar dem från att “leva ett fritt och rikt liv”. Därmed finns ingen anledning att vara nykter, utan en kan dricka/knarka “lagom”. Då faller IOGT-NTO:s grundidé.  

Det finns många personer i Sverige som inte är nykterister och ännu fler som inte är insatt i IOGT-NTO:s sätt att tänka. IOGT-NTO måste då fundera på vem vår vision är skriven för. Om visionen i något sammanhang, överhuvudtaget, ska användas utanför organisationens mest invigda medlemmar kan vi inte ha en vision som inte är helt tydlig för mottagaren. Det krävs ett mottagarfokus. 

Därför måste IOGT-NTO:s vision skrivas om. En arbetsgrupp bör tillsättas för att hitta en ny och bättre vision för IOGT-NTO, som redovisas på kongressen 2023, där besluts fattas beslut om hur visionen ska se ut. 

Kongressen föreslås besluta 

att  det tillsätts en arbetsgrupp med representanter från olika delar av IOGT-NTO som får i uppdrag att formulera om IOGT-NTO:s vision så den blir tydligare och där vi minskar risken för misstolkningar, 

att  arbetsgruppen redovisar sitt förslag till kongressen 2023 som fattar beslut om förslaget. 

Tobias Tengström 

IOGT-NTO Blå Linjen 

Motion nr Xg 

Medlemmars fysiska hälsa  

 jag föreslår det tvärt motsatta, nämligen, att iogt vidtagit åtgärd för att förbättra medlemmarnas fysiska hälsa samt redogör med fotografier till medlemmarna hur detta gått till.  vi behöver bättre hälsa i högre grad än 500 kr som gåva. 

ett motionscenter byggdes vid åsevi i åsaka för mångmiljonbelopp, vilket dessvärre hamnade i händerna på den lokala maffian.  slinga i skogen, fotbollsplan, bastu, dusch, tv rum, kök, sekretariat, ping-pong bord, m.m. 

ingenting händer om medlemmarna i iogt sitter med armarna i kors och glor.  in genom dörren är målet för att därefter ta anläggningen i bruk. 

mvh 

n. svantesson   

Motion nr Xh

Forskningsstudie om långsiktiga resultat av behandling på Dagöholm

I IOGT-NTO:s regi har behandling för beroendeproblem bedrivits på Dagöholms behandlingshem sedan 1937. Dagöholm är idag en viktig länk i den vårdkedja som vår rörelse erbjuder.

I Accent Nr 1/2021 får nuvarande verksamhetschef Thomas Barrögård Fahlquist frågan: Hur går det för era klienter när de åker härifrån?

– Vi har egentligen ingen aning vad vi har bidragit med, svarar han:

Som medlemmar i Dagöholms styrelse under många år känner vi väl till svårigheterna med att utvärdera behandlingsarbete vad gäller beroendeproblem. Ändå tycker vi det är av stor vikt att göra det. Vi behöver veta mer om det långsiktiga resultatet av behandling på Dagöholm, för att komma fram till i vilken riktning verksamheten ska utvecklas.

Exempel på frågor som söker svar från Dagöholms klienter är: Hur blev livet, hur blev livskvalitén efter avslutad behandling? Vad hjälpte dem att bli och förbli nyktra och drogfria?

Vi föreslår att kongressen beslutar att ge IOGT-NTO:s förbundsstyrelse i uppdrag

att i samarbete med Dagöholms styrelse ta initiativ till en forskningsstudie av de långsiktiga effekterna av behandling på Dagöholms behandlingshem samt

att anslå medel att bekosta en sådan forskningsstudie.

Nyköping, Nacka Tullinge, Stigtomta 2021-03-03

Carl-Åke Andersson   Sven-Olov Carlsson   Mai Eriksson   Gun-Britt Karlsson

Motion nr Xi  

Huvudmannabidrag till folkhögskolorna Wendelsberg och Tollare 

Huvudmannabidraget säger något om hur huvudmannen ser på sina folkhögskolor. Kursdeltagarna vistas minst ett år i en miljö som genomsyras av IOGT-NTO:s grundsatser. De påverkas och har förståelse för alkohol och narkotika som samhällsproblem, de vet också att det personliga ställningstagandet är av stor betydelse. 

Skolorna verkar i två storstadsområden och har många kontakter med företag, allmänhet och andra organisationer. Här märks skolornas ideologi och IOGT-NTO blir synliggjort. Kursdeltagare, konferensgäster och andra besökare påverkas också av våra idéer. 

Internatformen är betydelsefull för att den ger möjlighet att under lång tid leva med våra idéer. Vårt hopp är också att de blir medlemmar samt att de i framtiden tar avstånd från droger. 

Huvudmannabidraget togs bort under kongressen i Örnsköldsvik vilket är djupt beklagligt. Det är som att ta bort en annons och en god marknadsföring. 

Därför ber jag kongressen besluta 

att återinföra huvudmannabidraget med 100 000 kronor per år och skola. 

 

Birgitta Svensson 

1546 Aktiv och Trofast av IOGT-NTO 

IOGT-NTO Syd 

Motion nr Xj 

Ändra fakturaperioder för medlemsavgifter  

Sedan några år finns principen att ha löpande faktureringsperioder för medlemmar i IOGT-NTO. Blir du medlem i juni kommer du i juni varje år få en faktura på medlemsavgiften för det kommande året fram till maj året efter.  

Denna modell för hantering av medlemsavgiften är ologisk för medlemmen när hen undrar ”har jag betalat min medlemsavgift för 2021?”, och få besked att de har betalat för de 5 första månaderna av året, men inte resten. Mycket förvirrande för medlemmarna. Det är mycket ovanligt bland organisationer att ha denna lösning för avisering av medlemsavgiften.  

Detta är också väldigt förvirrande för föreningarna. Om föreningens styrelse tittar på sin medlemslista i augusti och ser att vi har 8 medlemmar som inte betalat sin avgift, så kommer man (förhoppningsvis) jobba för att dessa medlemmar ska betala avgiften. När de i december tittar på listan igen och ser att det nu är 10 obetalda medlemmar trots att 3 av de första har betalat. Förvirringen är total. Det är också svårt att på årsbasis titta på hur många betalande medlemmar föreningen har. Detta kan till exempel skapa förvirring när ombud ska utses till distriktsårsmöte eller valmöte. Föreningen tror man ska få 3 ombud, men sen startar en ny fakturaperiod för 10 medlemmar och helt plötsligt har man ett ombud mindre. På samma sätt blir det svårt att följa när tvåårsrestanter stryks ur medlemslistan löpande.  

I de fall en lokalförening har en lokal medlemsavgift finns också risk för förvirring.  

Denna modell av fakturering för medlemsavgifter skapar troligen också merjobb för de på kansliet som hanterar aviseringen och annan medlemsadministration. Nu måste aviseringen göras 12 gånger per år med färre personer varje gång, mot att göra den 1 gång per år med många medlemmar. Här borde stordrift vara tidsbesparande.  

Kongressen föreslås besluta 

att avskaffa modellen med löpande aviseringar av medlemsavgifter för IOGT-NTO:s medlemmar,  

att uppdra åt förbundsstyrelsen att hitta lämpligt sätt att föra över de medlemmar som inte ligger på kalenderår för medlemsavgiften, till en fakturaperiod som stämmer med kalenderåret.  

Tobias Tengström  

IOGT-NTO Blå Linjen  

Olle Häggström  

IOGT-NTO Nya Segrar 

 

IOGT-NTO Mitts yttrande vid sitt valmöte 2021-04-15 

Valmötet beslöt 

att föreslå kongressen att tillstyrka motionen. 

Motion nr Xk 

Ökade alkoholpolitiska kunskaper hos medlemmarna 

Alkoholfrågan och alkoholpolitiken är grunden för vår rörelses tillkomst.  Vi kan se att i många fall drivs alkoholpolitiken lokalt väldigt svagt. Oftast saknas kunskaper för att göra vår röst hörd i denna så viktiga fråga. Det är ett fåtal medlemmar som ex.vis. skriver insändare. Eller hur ofta ordnar en förening en informationsträff med de lokala politikerna. 

Att sådana här initiativ uteblir beror på otillräckliga kunskaper. Att ordna distriktvisa kurser ger inte den lite bredare kunskapseffekt som behövs. Då deltar kanske en eller två från föreningen och dom får vid hemkomsten svårigheter att sälja in i föreningen det man bör göra. Viktigt är då att kunskapen når flera. Därför är det viktigt att våra verksamhetsutvecklare och andra som är bevandrade i ämnet åker till föreningarna och förbättrar de alkoholpolitiska kunskaperna. 

Vi föreslår  

att  förbundet vidtager åtgärder för att förbättra de alkoholpolitiska kunskaperna bland medlemmarna i våra föreningar.  

För lokalföreningen 306 Fridsam av IOGT-NTO 

/Sofia Klasson/ /Troels Christiansen/ 

/Ordförande/ /Sekreterare/ 

Motion nr Xl 

Ett namn för framtiden 

Jag skulle vilja inleda den här motionen med några ödmjuka upplysningar:  

Jag vet att det här med namnet är känsligt. 
Jag vet att vi har haft det namnet vi har nu väldigt länge.
Jag vet att man inte byter namn på en organisation i en handvändning. 

Jag vet allt det där och min tanke med den här motionen är absolut inte att tvinga fram ett namnbyte för namnbytets skull. Jag vill istället att ni försöker se den här motionen som första steget i en process som kommer ge oss det bästa tänkbara namnet för vår organisation. Det namnet kan vara IOGT-NTO, men det kan också vara något helt annat.  

Att namnge Sveriges största nykterhetsorganisation är ingen lätt uppgift. Det är en uppgift man ska ha respekt och ödmjukhet inför. Kanske är det just därför som namnet har diskuterats till och från ända sedan sammanslagningen 1970. Man kan säga väldigt mycket om namnet IOGT-NTO, men min personliga uppfattning är att diskussionen brukar koka ner till tre konkreta punkter:  

• En del människor tycker att namnet är svårt att uttala.  
• En del människor tycker att det är svårt att förklara namnets innebörd.  
• Många medlemmar känner en stor stolthet över namnet och dess historia.  

Man kan hålla med om alla eller inga av ovanstående punkter, men det är ett faktum att vårt nuvarande namn har både för- och nackdelar. Att namnet har diskuterats till och från under ett halvt sekel styrker också denna tes. Namnet IOGT-NTO är helt enkelt inte perfekt och frågan är om det verkligen är det bästa tänkbara namnet för vår organisation. Min kärlek till den här organisationen är väldigt stor och därför vill jag också att den ska ha ett så bra namn som möjligt. Därför är mitt förslag att namnfrågan bör utredas i syfte att ge organisationen bästa tänkbara namn.  

Med detta sagt vill jag återigen understryka att detta inte görs i en handvändning. Att byta namn tar tid och jag tror att det är bra att den här processen får ta tid. Jag vill också vara tydlig med att jag som motionär inte har någon färdig idé kring vad organisationen borde heta istället. Det finns många vägar att gå och här välkomnar jag en diskussion bland medlemmarna. En väg som föreslagits tidigare är att stryka antingen IOGT eller NTO ur namnet. En annan väg som nämnts är att slå ihop det nuvarande namnet till INTO eller rentav IN. En del har föreslagit att vi borde heta det vi är, till exempel Nykteristerna eller Godtemplarna. Kanske ska vi gå en helt ny väg och kalla oss för Temperantia eller Blå Globen?  

Eller också kommer vår process fram till att just IOGT-NTO är det absolut bästa namnet på vår organisation och för mig skulle det faktiskt vara gott nog. Då har vi åtminstone gjort allt som står i vår makt för att hitta det bästa tänkbara namnet på Sveriges största nykterhetsorganisation.  

Därför föreslår jag kongressen besluta  

att  ge förbundsstyrelsen i uppdrag att genomföra en bred diskussion och utredning rörande organisationens namn samt 

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att återkomma till 2023 års kongress med en rapport i namnfrågan och en plan för den fortsatta processen.  

Eric Tegnander 

Medlem i IOGT-NTO 

Motion nr Xm  

Medlemsavgift IOGT-NTO 

För ett antal år sedan övergick förbundet till att debitera medlemsavgiften årligen utifrån den tidpunkt under året som medlemmen gick med i rörelsen. En del av skälen till detta var möjligen att sprida ut inbetalningarna över årets månader och därmed jämna ut den administrativa belastningen. Detta har dock medfört ett antal svårigheter och olägenheter som nu i efterhand gör att vi anser att detta beslut inte var genomtänkt. 

Värvargruppen i distrikt Svea Bergslagen anser att det nära nog är en omöjlighet att hålla ordning på vilka medlemmar som är restanter.  

Hur ska vi kunna veta om avgiften ännu inte förfallit eller om det är restanter det handlar om? Föreningarnas uppföljningsarbete och distriktens möjlighet att få en överblick begränsas kraftigt och leder till merarbete.  

Vi anser med anledning av ovanstående att förbundet bör återgå till att medlemsavgiften betalas per kalenderår. 

Vi föreslår  

att  den centrala medlemsavgiften för IOGT-NTO från och med 2022 betalas årligen i början av kalenderåret samt 

att  åtgärder sker i medlemsregistret för att tydligare och mer effektivt kunna följa upp restanter. 

Värvargruppen, IOGT-NTO Distrikt Svea Bergslagen 

Inga-Britt Tjäder, Johnny Boström, Heléne Månsson, Per Rosén, Pasi Hytönen, Sven-Erik Alfredsson 

Distriktsstyrelsens yttrande 

Styrelsen i Svea Bergslagen beslutade vid möte den 30 mars att tillstyrka motionen. 

Motion nr Xn 

Vi behöver ta hand om våra medlemmar! 

IOGT-NTO har under massor av år varit ute och värvat medlemmar. Men vad gör IOGT-NTO idag för alla som de lyckats värva? Inget mer än lite information och en årsavgift! För alla pengar som IOGT-NTO får från Miljonlotteriet går inte något till medlemmarna utan till löner och annat.  

Jag tycker att rörelsen nu är färdig att tänka om. Utan medlemmar, så blir det bara en klubb för inbördes beundran. På vissa platser får man stöd, men var är det stora tänket på alla! Man värvar utan att man ger något som alla kan ha glädje av. Vi behöver finna tillbaka till gemenskapen som fanns förr.  

IOGT-NTO var en gång en folkrörelse med dansbanor och ordenshus som i viss mån fortfarande finns kvar och sköts av eldsjälar så länge de orkar och har kvar engagemanget och när de inte finns så säljs fastigheterna. 

Utan Miljonlotteriet så vore rörelsen död idag. Vilket det inte skulle vara om man tog tillvara dem som man värvar. Vi måste ta till vara alla dem som vi värvar och se till att de kommer in i vår gemenskap.  

Därför finns det ett behov 

att  göra en större översyn på hela rörelsen och fundera i andra banor än Stockholm. Sverige är ju stort och det bör utredas och ges en ny chans för att IOG-NTO ska överleva. 

att  förbundet gör en utredning om vad medlemmarna skulle kunna få när de blir medlemmar. Så att de kan känna att de tillhör en större organisation och att de känner sig välkomna in i vår gemenskap.  

Vi är en stor organisation med många medlemmar och vi har många styrkor att ta tillvara på! Och blir man medlem i IOGT-NTO så måste man kunna känna att man tillhör ett större sammanhang och då är det viktigt att se till att våra medlemmar som vi värvar känner sig välkomna in i detta större sammanhang. 

Sten Aspenby 

Motion nr Xo 

Vårda det kulturhistoriska arvet 

IOGT-NTO-rörelsens roll som kulturbärare är oomtvistad. En av de viktigaste faktorerna för att organisationen skulle få sin snabba tillväxt i begynnelsen var insikten om vikten av möteslokaler. Redan två år efter IOGT:s början färdigställdes det första Ordenshuset i Arboga 1881. Rörelsens pionjärer lade grunden till dagens moderna folkrörelse och demokrati, folkbildning och kultur var en del av det dagliga arbetet. Inom Ordenshusets fyra väggar frodades kulturlivet och demokratiskolningen parallellt med det politiska arbetet. Med mäns och kvinnors lika rättigheter och skyldigheter blev rörelsen en föregångare i utvecklingen. ”Då sattes tak på demokratin”.  

I det internationella utvecklingssamarbetet är byggande/anskaffning av samlingslokaler och bibliotek en av de första åtgärderna för att kunna bygga organisationer och byutvecklingsgemenskap. 

Kulturhistoria på Skansen  

Sedan 1996 finns det ett Ordenshus på Skansen. 

Under lång tid hade IOGT-NTO på flera kongresser diskuterat möjligheterna för att ett Ordenshus skulle få en plats på Skansen, men först 1991 uppdrog kongressen åt FS att undersöka möjligheterna för att detta skulle bli verklighet. Kongressen menade att ett Ordenshus på Skansen var och skulle förbli en riksangelägenhet för IOGT-NTO. Efter uppvaktning av Skansens ledning var båda parter överens om att söka ett lämpligt hus. 

Båda parter lade ner ett omfattande arbete för att hitta ett lämpligt hus och i december 1993 besöktes Raklösen, Ullfors och man kom överens om att Brofästets lokal skulle bli ett välkommet nytillskott på Skansen. 

Sedan tidigare fanns ett Missionshus och ett Folkets Hus, så att den tredje stora folkrörelsen också skulle finnas representerad var ett viktigt argument i sammanhanget. 

IOGT-NTO ställde också 1 000 000 kr till förfogande för att möjliggöra en flytt av Ordenshuset i Ullfors till Skansen. 

Hur blev det? 

Arbetet med flytten påbörjades under 1994 med utbildning av hantverkare och nedmonteringen startades med minutiös noggrannhet. 1996 fanns huset färdigställt på plats som granne till Lill-Skansen och Breidablick. 

I samband med flytten tecknades ett samarbetsavtal mellan IOGT-NTO och Stiftelsen Skansen. Avtalet innehöll två viktiga principer: 
IOGT-NTO har rätt att nyttja lokalen och den ska även fortsättningsvis vara alkoholfri. 

Medlemmar från IOGT-NTO har tjänstgjort som museipedagoger i Ordenshuset under ca 600 timmar/år, främst under sommarmånaderna. Antalet besökare uppgår till flera tusen per år. (Under åtta år uppgår besöksantalet till närmare 98 000 personer, 2019 – ca 13 000) 

Folknykterhetens Dag har sedan flytten med bred tillslutning firats i huset. 

En Internetförening startades för medlemskap i nationellt perspektiv. 

Unik möjlighet 

Av de tre folkrörelsehusen på Skansen är det endast Ordenshuset som har regelbundet öppet under sommarmånaderna. Detta är möjligt tack vare att intresserade och engagerade medlemmar tjänstgör som museipedagoger under ett antal dagar var. Genom sin djupa kunskap om IOGT-NTO, historiskt och aktuellt, erbjuder Ordenshusets museipedagoger besökarna en unik möjlighet till förkovring om det svenska samhället i allmänhet och nykterhetsrörelsen i synnerhet. Museipedagogernas starka förankring i nykterhetsrörelsen är unik för husbeståndet på Skansen. 

Avtalet och museipedagogverksamheten erbjuder en helt oöverträffad kontaktyta mot allmänheten. Inhemska besökare och stora skaror av turister ger en unik möjlighet att förmedla kunskap om nykterhetsrörelsens historia och verksamhet genom att berätta om Logen Brofästet, dess hus och aktiviteter. Det ger också dagliga möjligheter att beskriva svensk alkoholpolitik och att intressera besökare för medlemskap. Demokratins framväxt blir också ett naturligt samtalsämne.  

Särskild verksamhet för barn har också utvecklats under åren. 

Varför en motion? 

Det engagemang som fanns i rörelsen in på 90-talet har under de senaste 20–30 åren förflackats och intresset för vår historia har hamnat helt i bakgrunden. 

I början av 2020 drabbades vi av en världsomspännande pandemi och verksamheten på Skansen fick läggas i karantän.  

Under året sade IOGT-NTO upp det gällande avtalet med Skansen och därmed äventyras/försvinner rörelsens möjligheter att disponera Ordenshuset på Skansen och den unika kontaktyta museipedagogverksameten innebär. Om inget nytt avtal ingås bedömer vi att allt nedlagt arbete kastats bort i en missriktad iver att spara pengar. Totala kostnaderna för verksamheten uppgår idag till max 250 000, varav en del bekostas av Stiftelsen Skansen. Vissa saker måste få kosta och mot bakgrund av den omfattande budget som förbundet i övrigt har är de medel som behövs för att bedriva verksamheten på Skansen en väl investerad slant i en aktivitet som kan bli en progressiv kraft i framtiden. Om bara förbundsstyrelsen tar sig tid att diskutera frågan. 

Vi menar att uppsägningen av avtalet, ett beslut som fattats i kortsiktigt perspektiv, ger oöverskådliga långsiktiga konsekvenser. Med alla de utmaningar som finns i dagens verksamhet är det lätt att lägga perifera aktiviteter åt sidan och fokusera på att lösa aktuella utmaningar. Vi tror inte att engagemanget och intresset för vår historia saknas hos förbundsstyrelsen, det gäller bara att med historiens hjälp kunna se och utforma en strategi för hur Ordenshuset på Skansen kan bli en värdefull pusselbit i det framtida organisationsbygget.  

Vi menar att uppsägningen av avtalet ingår i en avsiktlig strategi att ”outsourca” alla funktioner och verksamheter som inte bedöms tillräckligt intressanta för den nationella nivån. Vi anser att detta är ett systematiskt feltänk.  

Själva avtalet och det övergripande ansvaret för museipedagogverksamheten i Ordenshuset är otvetydigt en riksangelägenhet, så som det bedömdes den gången det begav sig 1991. Stiftelsen Skansens ledning betonar också hur mycket den uppskattar engagemanget och arbetet som genom åren tillfört ett mervärde för både besökare och Skansen som helhet. 

De verksamheter, typ Folknykterhetens Dag mm, som kan arrangeras i Ordenshuset är möjliga/lämpliga att delegera till distriktsorganisationen eller en lokalförening som är villig att ta på sig att arrangera. Det lokala engagemanget för dessa arrangemang finns i undertecknad förening och inte minst genom bildandet av Nykterhetshistoriska Sällskapet har ännu en dimension kunnat föras in bilden. 

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är den stolthet som våra medlemmar känner vid ett besök på Skansen. Vi tror att kongressens ombud förstår värdet av historien och instämmer i vår oro över den utveckling som beskrivs i texten ovan. 

Kongressen föreslås besluta 

att  fastställa att Ordenshuset på Skansen och verksamheten där är en riksangelägenhet, 

att  uppdra åt förbundsstyrelsen att teckna ett nytt samarbetsavtal med Skansen giltigt fr o m 2022-01-01, 

att  uppdra åt förbundsstyrelsen att säkerställa verksamheten på Skansen genom avsättning av ekonomiska medel för museipedagogverksamhet samt 

att  uppdra åt förbundsstyrelsen att initiera ett idéseminarium med involverade intressenter för att utforska hur verksamheten på Skansen kan utvecklas ytterligare för att förstärka allmänhetens perception av den moderna nykterhetsrörelsen och bidra till medlemstillväxt. 

IOGT-NTO-föreningen 14 Juni 

Vi står bakom motionen: 

Peter Axelsson, Sven-Olov Carlsson, Anna Carlstedt, Mai Eriksson,  Torsten Friberg, Jan Linde, Kjell-Ove Oscarsson, Maria Skans, Nykterhetshistoriska Sällskapet, Karin Hagman, Britt-Marie Börjesgård, Magnus Andersson,  Ingrid Nilsson, Anna-Maria Winnfors, Museipedagoger i Ordenshuset, Mikaela Bexar, Tess Emma Dansare, Sara Hagelin, Bo Högstedt,  Gabriella Landrö, Oscar Lysén, Marja Weck Lönn, Gunborg Mellegård, Lotta Nordh, Margarita Lopez Romero, Ylva Sandin, Ingrid Sjölin, Ellen Sjömålen   

IOGT-NTO-föreningen Brofästet på Skansen
gm Ingemar Nilsson 

Angående motionen till IOGT-NTO:s kongress 2021 från IOGT-NTO 14 Juni om Brofästet på Skansen 

Styrelsen för IOGT-NTO Öst beslutade vid sitt sammanträde den 15 april att tillstyrka bifall till motionen från IOGT-NTO 14 Juni m.fl. om Brofästet på Skansen. Det finns en del arrangemang/hus/företeelser som har ett riksintresse, som t.ex. Brofästet på Skansen. Ansvaret för att bevaka och utveckla IOGT-NTO:s intressen och möjligheter av sådana företeelser bör då åvila förbundsstyrelsen. 

För styrelsen för IOGT-NTO Öst
Anders A. Aronsson
Distriktsordförande 

Motion nr Xp 

Öppna upp kursgårds- och samlingslokalfonden för fler anläggningar 

Det finns ett gammalt kongressbeslut på att bara vissa prioriterade kursgårdar ska kunna få medel ur kursgårds- och samlingslokalfonden. Kronobergshed vandrarhem och kursgård som är Kronobergs anläggning utanför Alvesta är säkert inte den enda som fått avslag på ansökningar ur fonden med hänvisning till detta beslut. 

Vi anser att det är fel, och att många kurs- och lägergårdar ute i landet skulle ha stor hjälp av att få medel ur fonden. Det är inte helt lätt att få verksamheten att gå runt även om vi försöker ha flera inkomstben att stå på. Det ställs högre krav av myndigheter idag för att överhuvudtaget bedriva verksamhet i lokalerna bland annat när det gäller brandskydd och ombyggnationer. För oss som vill bedriva konferens- och kursverksamhet krävs stora tekniska investeringar.  

Vi, och säkert fler kurs- och lägergårdar, vill utveckla anläggningen för att vara attraktiv som arrangör av utbildningar och samlingar för hela IOGT-NTO-rörelsen. Vi behöver kursgårds- och samlingslokalfonden för att fler kurs- och lägergårdar ska kunna stanna inom rörelsen och vara platser där våra medlemmar får oförglömliga upplevelser, och fortsätta vara platser som vi känner stolthet över! Vi behöver dessa anläggningar som härliga nyktra alternativ! 

Vi föreslår därför kongressen besluta 

att  kursgårds- och samlingslokalfonden omedelbart öppnas upp för ansökningar från samtliga kurs- och lägergårdar ägda av någon organisation inom IOGT-NTO-rörelsen samt 

att den nya förbundsstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av kriterierna för kursgårds- och samlingslokalfonden. 

För Kronobergshed vandrarhem och kursgård 

Jonatan Bengtsson, IOGT-NTO Linnean, Linneryd 

Roberth Skaarup, IOGT-NTO Dacke, Växjö

Monica Dahl, Junis Lagans Framtid, Lagan  

Birgitta Bogren, Junis Linnean, Linneryd

Niklas Ehlich, IOGT-NTO 201 Växjö 

Björn Nilsson, IOGT-NTO 201 Växjö

Simon Pettersson, UNF Tillsvidare, Växjö 

Lars-Ove Kårehed, IOGT-NTO Visol, Växjö

Lena Nilsson, Junis Young Artists, Växjö 

Motion nr Xq  

Nya tider – betyder förändringar 

Det senaste året (2020) har varit annorlunda på många sätt. Det har blivit nya förutsättningar för företag, folkrörelser och enskilda människor som har påverkats, inte minst förenings-verksamheten. 

Att arbeta hemifrån har blivit det ”normala” och för många har det inneburit förbättringar både på individnivå och för företag/föreningar. Inte minst ur ekonomisk synpunkt. Det har inneburit att många kontorsrum under långa perioder har stått tomma. Arbetet har genomförts på distans och med hjälp av olika tekniklösningar. 

Detta har också skett inom vår rörelse. Nu har vi möjlighet att ta nästa steg och ta vara på de erfarenheter som vi fått under detta år.  

Förmodligen kommer det att bli en helt annan marknad och efterfrågan på kontorsfastigheter kommer att minska drastiskt. 

Både företag och andra aktörer kommer ompröva sitt behov av kontorsutrymmen. 

IOGT-NTO–förbundet bör omgående ta ställning till att sälja fastigheten på Gammelgårdsvägen. En fastighet som förmodligen är mycket attraktiv för flera företag på bostadsmarknaden. 

Förbundskansliet borde formas om och utlokalisera verksamheten i landets regioner. Då skulle expedition 50 få ett större genomslag både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. De centralt placerade verksamheterna skall reduceras kraftigt. De avdelningar som nu finns kan utlokaliseras till regionerna: 

Ekonomi 

Medlemsregistret     

Informations  

Fältverksamheten/engagemangs  

Internationellt 

Fastighet 

En liten avdelning, kanske ledningsgrupp kan vara kvar i Stockholmsområdet. Genom att flytta ut verksamheter till regionerna förstärker man regionens arbete både resursmässigt och personellt. 

Förmodligen kommer det också att reducera kostnaderna för förbundet. Med det här förslaget skulle ett mindre kansli t.ex. rymmas i Klara Södras lokaler. 

Föreslår kongressen besluta  

att  omgående undersöka möjligheten att sälja fastigheten på Gammelgårdsvägen, 

att  utlokalisera det centrala kansliet till regionerna, samt 

att  omorganisationen skall vara genomförd till nästa ordinarie kongress.  

 

Sven-Erik Alfredsson 

medlem i IOGT-NTO föreningen nr 3 Gustav Adolf i Köping  

Motion nr Xr 

Höj medlemsavgiften inom IOGT-NTO 

Motionsskrivaren förespråkar vanligtvis att en medlemsavgift bör hållas så låg som möjlig för att alla som önskar ska känna att de har råd att bli medlem. IOGT-NTO:s medlemsavgift på 150 kr/år kan ses som låg i jämförelse med många andra organisationers. Ex. kostar ett medlemskap inom Röda Korset 250 kr/år, Svenska Turistföreningen 345 kr/år och Svenska Jägareförbundet 300–600 kr/år beroende på typ av medlemskap.  Det är självklart bra att fler kan känna att de har ekonomisk möjlighet att vara medlem genom vår organisations låga avgift, men avgiften har legat stabilt under ett antal år nu och skulle behöva revideras för att bättre anpassas till kostnader inom organisationen. Det gäller att hitta en balans mellan att medlemmar känner att de har råd och därför stannar kvar, samt att det ändå är ett belopp som ger ökade intäkter.  En höjning av medlemsavgiften till 200 kr/år tror jag ändå att de flesta medlemmar skulle kunna acceptera. Med en beräkning av ex. 20 000 betalande medlemmar och en höjning med 50 kr/år ges direkt en ökad intäkt på en miljon kronor (1 000 tkr), medel som behövs inom organisationen och som är möjliga genom en genomförbar åtgärd som att höja medlemsavgiften till 200 kr/år. 

Jag föreslår kongressen  

att rösta för en höjning av medlemsavgiften inom IOGT-NTO från 150 kr/år till 200 kr/år samt 

att  rösta för att denna höjning är genomförd inför utskick av medlemsavgiften för 2022. 

 

Maria Gripenhoftner 

Umeå 2021-01-30 

Motion nr Xs 

Förkorta kongressen 

Redan under kongressen 2019 lade motionsskrivaren fram en motion om att förkorta kongressen. Jag anser ännu idag 2021 att samma behov föreligger och lämnar därför en ny motion i ärendet.  

Det är viktigt med kongresser och många avgörande beslut tas under dessa dagar. Det är även trevliga dagar där vi inom rörelsen normalt får tid att träffas. Att mötas fysiskt är viktigt för att på sikt behålla ett engagemang. Coronapandemin har satt käppar i hjulen för mycket av organisationens vanliga aktiviteter, men även utvecklat oss bl.a. genom digitala aktiviteter.  IOGT-NTO är en organisation som har ovanligt många kongressdagar. Det kan vara svårt för ideella/ombud att vara lediga och kunna medverka under så många dagar som en vecka. Det finns ersättare, men samtidigt borde det gå att få ner antal dagar. Det är också mer kostnadseffektivt med färre dagar. I år är utmaningen att kongressen sker digitalt, men antalet kongressdagar är ändå många. Mitt förslag är därför att förkorta framtida kongresser med minst en dag med start år 2023. 

Jag föreslår kongressen besluta 

att kongresser fr.o.m. kongressen 2023 kortas ned med minst en dag 

 

Maria Gripenhoftner 

Umeå 2021-01-30 

Motion nr Xt 

”En mångfacetterad folkrörelse!” 

IOGT-NTO har varit en folkrörelse med många strängar på sin lyra. Det gäller bl.a. demokratiskolning, folkbildning, miljö, bibliotek, teater och musik. Med nyktra förtecken har rörelsen på många plan bidragit till den svenska samhällsutvecklingen. Oscar Olssons var den som initierade den idéutveckling som i dag fortsätter inom rörelsen. Ett exempel på en lyckad studiesatsning är cirkeln om Astrid Lindgren som tillkom 89/90. ”Ja, tänk att man gått och blivit ett ämne”, kommenterade författaren själv. Hösten 2018 blev cirkeln digital i NBV:s regi. Under årens lopp har studieförbundet försett IOGT-NTO-rörelsen med otaliga material om allt från drog- och miljöfrågor till litteratur- och musik. Under en period arbetades en miljöplattform fram, som sedan antogs av kongressen. Det var ett mycket genomarbetat material, som också var framåtsyftande och skulle i dagens läge vara mycket i och med det ökade intresset för miljön.  

Flera av våra kända skådespelare, sångare, journalister och politiker har startat sina karriärer inom rörelsen och/eller utbildat sig på folkhögskolorna Tollare eller Wendelsberg. Som exempel kan nämnas Anki Albertsson. Hon är idag musikalartist och skådespelerska med bl.a. en av huvudrollerna i ”Mamma Mia The party” på Tyrol i Stockholm. Som kuriosa kan nämnas att Sveriges Radio sänt ett reportage om ”Julkonserternas” tillkomst för över 30-år sedan! Som bekant var det IOGT-NTO:s skapelse!  

Kulturfrågorna har idag fått en alltmer undanskymd plats inom IOGT-NTO. Därför föreslår vi att rörelsen åter igen låter kulturen ta plats och blir en organisation som står på tre ben: alkohol- och narkotikapolitik, internationellt och kultur.  

Vi föreslår att IOGT-NTO-kongressen att besluta 

att  förutom alkohol- och narkotikapolitik och det internationella arbetet återinföra verksamhetsområdet kultur, och 

att  därför Inrätta en nationell Studie- och Kulturkommitté med egen budget. 

Målet är att öka IOGT-NTO:s attraktionskraft och genom att åter stimulera kulturverksamheten för att locka nya grupper och medlemmar till rörelsen. 

Saltsjö-Boo 2021-04-19 

Föreningen Brofästet på Skansen 

Gm Ingemar Nilsson 

Motion nr Xu  

Öppna upp ”Kursgårdsfonden” för angelägna moderniseringar 

Vid kongressen 2001, exakt 20 år sedan, beslöts om ett fåtal prioriterade anläggningar med möjlighet att få några medel ur kursgårdsfonden. 

Många anläggningar som inte fått medel har fått avslag enbart med hänvisning till kongressbeslutet 2001. Mycket har hänt sedan 2001 och många IOGT-NTO-anläggningar har behov där IOGT-NTO-rörelsens kursgård- och samlingslokalfond kan vara till hjälp. Vad gäller Kuggavik Ideell Förening behöver Kuggaviksgården både göra anpassningar utifrån brandskyddskrav och anpassningar för bättre tillgänglighet. 

Lagstiftning och regelverk för brandskyddskrav har uppdaterats – vilket på många håll kräver ombyggnation. 

Kraven på en konferensanläggning av idag kräver mer än tidigare. 

Flera kursgårdar vill göra större samhällsinsatser och spela roll som sociala företag. 

Flera kursgårdar behöver modernisera bokningssystem och online-närvaro. 

Flera kursgårdar vill bli mer lämpade att anordna kurser/utbildningar/samlingar för hela IOGT-NTO-rörelsen. 

Ovanstående och många fler behov finns runt om i landet. Kursgårdar och fastigheter behöver IOGT-NTO-rörelsens kursgård– och samlingslokalfond som stöd för att kunna genomföra viktiga moderniseringar och anpassningar. 

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi därför 

att IOGT-NTO-rörelsens kursgård– och samlingslokalfond öppnas upp för ansökningar utanför kriterierna i det gamla kongressbeslutet. 

att den nytillträdda förbundsstyrelsen snarast gör en översyn av kriterierna för kursgårdsfonden. 

 

För Kuggavik Ideell Förening,  

Jan Linde, Styrelseordförande

Carl Wennerstrand, föreståndare 

Motion nr Xv 

Ju mer vi är tillsammans!  

Gemenskap är viktigt för oss människor. Vi mår bra av att träffa varandra och kan dessutom lära oss av varandra. För personer som har haft ett eget missbruk eller är anhörig till en sådan person så kanske detta är ännu viktigare.  

Under flera år har IOGT-NTO årligen arrangerat aktiviteten Socialt forum där en målgrupp har varit personer inom vår sociala verksamhet. Detta har varit en mycket uppskattad helg där föreläsningar varvats med samvaro och personligt utbyte. Det har varit uppskattat av så många!  

I planerna nu finns inte Socialt forum kvar. Det är synd att IOGT-NTO missar chansen för de inom våra sociala verksamheter att träffas. Engagemang i meningsfulla aktiviteter, umgänge med andra i som tillfrisknar från ett missbruk och deltagande i stödgrupper och liknande aktiviteter verkar avgörande för hållbart tillfrisknande.  

Vi behöver därför återinföra Socialt forum som arrangeras av IOGT-NTO-förbundet. Det behövs för att stärka upp den sociala verksamheten inom organisationen.  

Vi föreslår kongressen besluta  

att uppdra åt IOGT-NTO:s förbundsstyrelse att under 2022 och 2023 arrangera träffen Socialt forum, med liknande upplägg som det varit tidigare.  

Cariina Sundström, 1727 Ihärdig, Skene

Mattias Eriksson 5602, Linköping 

Camilla Ringström, 5602, Linköping

Lena Lundgren, Umeå 

Per Rosén, Kamratstödet Sober, Örebro

Warawat Saibua, Kamratstödet Oliven 5263, Katrineholm 

Karl Kårby, Kamratstödet Oliven 5263, Katrineholm

Ulrika Hagen 

Arne Larsson, Mariefred 

Motion nr Xx 

Om demokrati, kultur och folkbildning. 

Ett gediget arbete har genomförts av förbundsstyrelsen inför 2021 års kongress för att ta fram nya dokument som ska styra organisationen in i framtiden. Men det räcker förstås inte med att styra. Det krävs ett omfattande arbete av många för att engagera inte bara medlemmar utan också andra som kan dela organisationens syn på demokrati, på kultur, på folkbildning och alkohol- och narkotikapolitik. Dokumenten är omfattande och därmed inte helt lätta att gå in för att justera och förbättra, men det finns goda skäl att resonera om hur vi vänder den utveckling vi haft med ett minskat medlemsantal vilket tar sig uttryck i en enkel handling.  Man betalar inte sin medlemsavgift. 

Vår förening har diskuterat dokumenten och vill gärna att förslagen förbättras genom att följande begrepp tas upp och integreras i lämpliga stycken. 

DEMOKRATI måste i framtiden vara ett av våra kärnområden. IOGT-NTO är partipolitiskt obundet.  Det ger oss möjligheter att  agera inom ett antal områden. Föreningsfriheten är ett område som kan vara aktuell liksom tryckfri– och yttrandefrihet.  

FOLKBILDNING är en klassisk verksamhet i vår organisation. Vi är tacksamma för att det i början av förra seklet fanns pionjärer som tog strid för denna. Nu måste den vårdas och ges en stärkt plats i arbetet.  

KULTUR har byggt vår organisation är kanske ett något pompöst påstående, men rymmer sannolikt en del sanning. I vid mening är nog kultur ett viktigare inslag än mycket annat för att ge allmänheten ett ansikte av IOGT-NTO i lokalsamhället. Detta bör man ta hänsyn till och det kan inte uteslutas att det ger en bra resonansbotten när lokal alkoholpolitik diskuteras. 

Begreppen demokrati, folkbildning och kultur, utan inbördes ordning, lägger en grund för ett möjligt påverkansarbete inom alkohol- och narkotikapolitik och varför inte kring de många frågor som idag diskuteras i sociala medier och gammelmediers debattsidor och program. 

När detta är infört bör man ta bort begreppet påverkansorganisation ur förslaget.  

Vi föreslår  

att den nuvarande texten i stadgarnas § 1behålls samt 

att kongressen beslutar att uppdra till förbundsstyrelsen att bearbeta texten i IOGT-NTO:s strategiska inriktning med hänvisning till vad vi resonerat om i texten samt 

 

Stockholm 2021 04 14  

Lokalföreningen 14 juni  

Susanne Malmberg 

Tf. ordförande 

Motionen antagen vid föreningsmöte 2021 03 30 

Motion nr Xy 

VAD i Bryssel 

Jag och några inom IOGT-NTO var till Bryssel för att då träffa och gå utb. inför Eu valet. 

Och då träffade våran syster organisation, som redan är ljus år från oss. När det gäller hur vi ska jobba mot alkohol, andra droger, psykisk ohälsa m.m. IOGT i Sverige får jaga riksdagen, jaga Kommunen vi får jaga för att få komma in i en skola. För att prata om droger men på VAD där kommer kommunen till dom, staten kommer till dom m.m. 

Jag Robert Strömberg ombud Norr 

att jag vill att vi börjar med ett större samarbete med VAD, och lär oss hur deras organisation ser ut och hur dom jobbar. 

Robert Strömberg, ombud Norr 

Motion nr Xz 

Digitala arbetsgrupper 

Under dom åren jag har varit inom IOGT–NTO så har jag saknat några saker. Det är marknadsföring, arrangemang, politiskpåverkan. Min tanke nu när vi använder zoom m.m., att vi sätter ihop arbetsgrupper från norr tills söder från våra föreningar som är drivna i dessa frågor. 

Och som när man jobbat fram förslag, lägger upp detta mot Förbundsstyrelsen m.m. 

Kongressen föreslås besluta 

att IOGT-NTO ska inrätta arbetsgrupper för marknadsföring, arrangemang och politisk påverkan via det digitala. 

Robert Strömberg ombud Norr 

Motion nr Xå 

IOGT-NTO Social Resurs, en upprustning av det sociala arbetet 

Bakgrund
IOGT-NTO:s sociala verksamhet var under ett antal år en betydelsefull verksamhetsgren som innebar att många människor med beroendeproblematik anslöt sig till oss, i många fall genom ett engagerat kamratstödsarbete, ibland genom att våra föreningar levde upp till våra deviser om att alla är lika värda och erbjöd en miljö fri från alkohol och andra droger. Många av dessa nya medlemmar fick en fin nystart i livet och blåste liv i, ibland i tynade IOGT-NTO-verksamheter, ibland som en del i en offensiv satsning att vara en del i ett betydelsefullt samhällsarbete. En del kom också vägen över IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm.  Tyvärr har kamratstödsarbetet tynat bort på många orter. Kongresserna 2015,2017 och 2019 har observerat detta och beslutat om att denna verksamhet ska prioriteras, men så har inte skett.  

 I en tänkt vårdkedja med allt från avgiftning och behandling på Dagöholm till eftervård och sysselsättning i kamratstöd och arbetsintegrerade sociala företag har vi sett att med ökade resurser till vår lokala sociala verksamhet skulle vår insats till personer med beroende och deras anhöriga bli heltäckande. Det skulle kunna bli IOGT-NTO:s flaggskepp och den marknadsföringsinjektion som rörelsen behöver. Även skapa ett starkare varumärke.  

Nu lever vi i en annan verklighet. Stiftelsen Dagöholm har som en följd av en svag beläggning tvingats att lägga ner verksamheten från och med 210531. Vidare måste vi tillstå att Dagöholm som trots ett gott behandlingsresultat inte, med sin storlek, kan konkurrera med mindre anläggningar och som har lägre kostnader. Ett mer än 80-årigt arbete i folknykterhetens tjänst är över, förhoppningsvis tillfälligt? En utredning om arbetet och om framtiden har genomförts och stiftelsens intentioner är att om möjligt finna lösningar att driva behandlingshem, ett viktigt inslag i en organisation som gärna talar om sig själv som en folkrörelse. En sådan bredd känns nödvändig!  

Att påverka människor i positiv riktning är mycket bra. Att påverka till att alkoholnormen får ett mindre fäste, att även synliggöra narkotikafrågan, att påverka politiska beslut och att visa på en nykter livsstil som en ny norm är viktiga framgångsfaktorer i ett växande IOGT-NTO. 

Dock har vi människor i vårt land som inte har lyckats att stå emot alkoholnormen, som har hamnat i kläm av politiska beslut och som inte har fått någon möjlighet att ens testa på den nyktra livsstilen. Kort sagt så blir mängden människor med olika former av utanförskap inte färre utan fler.  

I sociala verksamheter runt om i vårt land har dessutom pandemin ställt till det. Många restriktioner har gjort det svårt att bedriva den dagliga verksamheten och besökarna till vår verksamhet har i sin tur inte kunnat tillgodogöra sig vår hjälp.  

Vissa verksamheter i landet har dock blomstrat och växt i omfattning i antalet besökare och kontakter. Detta för att liknande verksamheter har valt att stänga under pandemin och i vissa fall för att verksamheterna har hittat nya möjligheter trots pandemin.   

Syfte 

För att stärka människor med stort utanförskap behöver IOGT-NTO—som en stark aktör inom nykterhetsrörelsen—satsa på att vara en framåt folkrörelse som visar på handlingskraft inom det sociala området. En stark samhällspåverkan i kombination med handling ger ett stort förtroende för vår organisation och det arbete som vi gör för att förbättra samhället.  

Förslag
Starta en affärsdrivande verksamhet inom IOGT-NTO med uppdrag att bygga upp och förvalta en resurskedja för IOGT-NTO:s sociala verksamheter, innefattande allt från behandling till eftervård och som inkluderas i IOGT-NTO:s lokala verksamhet. Denna ska också vara en länk till kommuner, regioner och myndigheter för att på detta sätt ge större och bättre förutsättningar för den lokala verksamheten.  Resursen i sig är viktig men ska också utveckla och stödja IOGT-NTO:s lokala arbete genom att knyta nya människor till IOGT-NTO:s arbete. Genom detta blir IOGT-NTO en synlig aktör i civilsamhällets sociala sektor. De olika insatserna vänder sig till personer med beroende, anhöriga till personer med beroende och personer som befinner sig i ett socialt utanförskap och utanför den reguljära arbetsmarknaden. 

Ägarstruktur
En verksamhet startas med arbetsnamnet IOGT-NTO Social Resurs i en extern enhet, antingen ett icke vinstutdelande aktiebolag eller en ekonomisk förening. IOGT-NTO-förbundet tillsammans med de sociala verksamheterna blir delägare i bolaget och en styrelse tillsätts via en årsstämma. Verksamheten ligger utanför förbundets verksamhet men har krav på redovisning till ägarna samt till kongressen.  

Verksamhetsstruktur
IOGT-NTO Social Resurs blir IOGT-NTO:s sociala centrum, en såväl teoretisk som operativ enhet för att utveckla befintliga och etablera nya sociala verksamheter och sociala företag.   

 I fas 1 tillsätts initialt 1–2 tjänster 100%, som på uppdrag av styrelsen leder och fördelar arbetet. I första fasen handlar det om att bygga upp Social Resurs struktur och ge stöd till befintliga kamratstöd och sociala företag. Viktiga pusselbitar är personalens engagemang, kompetens och erfarenhet i sociala frågor, behandling av beroendepersoner parat med en känsla för affärsmässighet. 

I fas 2 handlar det om att ha personella resurser för att praktiskt stödja och utveckla nya och gamla verksamheter.  

I fas 3 handlar det om att bredda våra verksamheter och fortsätta att utveckla samverkan med andra aktörer, myndigheter och kommuner i samhället.  

Uppdrag 

Enhetens uppdrag i fas 1 är att: 

• Bygga upp konceptet för IOGT-NTO:s Social Resurs  

Enhetens uppdrag i fas 2 är att: 

• Hjälpa, stödja och utveckla befintliga sociala verksamheter i form av kamratstöd, sociala företag och andra sociala verksamheter. 

• En grundplattform för hur kamratstöd, stödgrupper, familjegrupper och sociala företag inom IOGT-NTO ska vara uppbyggda.  
• Att utveckla de sociala verksamheterna från att vara till stor del ideella till mer professionella verksamheter som på ett affärsmässigt sätt säljer tjänster. Detta som komplement till dagens öppna verksamheter. 

• Vara med och starta nya sociala verksamheter och på ett effektivt sätt sprida vårt budskap skapa nätverk och samarbeten med kommuner, regioner och andra aktörer inom den sociala sektorn. Ett av målen är att initiera IOP-samverkan (Ideellt Offentligt Partnerskap) med minst hälften av landets kommuner.  
• Utveckla behandling och eftervård inom IOGT-NTO samt även samverka med andra behandlingshem i samverkan med IOGT-NTOs sociala verksamheter lokalt. 

• Utveckla en samverkan med folkhögskolor som har ett socialt engagemang och utbildningar inom beroendesektorn. 

Enhetens uppdrag i fas 3 är att: 

• Bredda, utöka och effektivisera våra sociala verksamheter och sociala företag och fortsätta att utveckla samverkan med andra aktörer, myndigheter och kommuner i samhället.  

Finansiering
Uppstart av bolag 

• I det blivande IOGT-NTO Social Resurs läggs ett aktiekapital eller insats in i verksamheten, beroende på vilken associationsform som väljs. Detta insatskapital kommer från förbundet, distrikten och en liten andel från vardera intresserad social verksamhet. 

Enhetens drift 

Verksamheten ska vara självbärande och generera pengar till reinvesteringar, utveckling av nya verksamheter och till att stärka den lokala verksamheten.     

I fas 1 bekostas driften initialt av IOGT-NTO-förbundet. Här handlar det om att utveckla och strukturera verksamheten, vilket ger få eller inga intäktsmöjligheter.  

• I fas 2 bekostas driften till viss del av förbundet efter en uppsatt budget som beslutats på enhetens årsstämma. Varje social verksamhet och socialt företag ska vara affärsdrivande och som medlemmar/delägare i bolaget betalas serviceavgift till IOGT-NTO Social Resurs.  
• Under denna period handlar det också om att hitta externa finansiärer. Ansökan till Arvsfonden och andra fonder, bidrag från Miljonlotteriet, försäljning av tjänster till sociala sektorn, företag, kommuner, regioner med flera. 

 

Vi föreslår att kongressen beslutar  

att  uttala att det sociala arbetet är en viktig del av IOGT-NTO:s arbete, 

att notera att en utredning om Dagöholm har genomförts, 

att avvecklingen av Dagöholm inte ska ses som ett slut på IOGT-NTO:s engagemang inom beroendebehandling, 

att  notera att förslaget om IOGT-NTO Social Resurs utgör grunden för en nystart av den sociala verksamheten såsom det framgår av motionen samt 

att besluta att förslaget ges högsta prioritet då behovet av social verksamhet är stor inom såväl IOGT-NTO som i samhället i övrigt.  

 

Märsta, Falun, Huskvarna, Trosa och Stockholm 

Kerstin Eriksson   Anna Fälth    Karina Janson 

Arne Larsson    Joakim Kihlberg    Kjell-Ove Oscarsson 

Motion nr Xä 

Ändring av minsta antal ledamöter i föreningsstyrelse 

Jag ser en utmaning i att fylla samtliga poster i föreningsstyrelsen. I t.ex. min förening som är relativt liten har vi under ett antal år haft en styrelse som består av tre platser med medlemmar och två platser vakanta. 

Nu har jag fått veta att t.ex. banker har blivit mer noggrann att vi uppfyller vad som står i stadgarna om t.ex. antalet ledamöter i föreningsstyrelsen och valen av poster. 

För att kunna uppfylla stadgarna för oss mindre föreningarna underlättar det om det minsta antalet i föreningsstyrelsen är tre, och att de poster som ska väljas är ordförande, sekreterare och kassör. 

Jag föreslår kongressen besluta 

att § 4:6 p ändras till ”beslut om antal ledamöter, minst tre, och ersättare i styrelsen”, 

att § 4:6 q ändras till ”val av ordförande, sekreterare och kassör samt eventuella ytterligare ledamöter och ersättare i styrelsen”, 

att § 4:7 ändras till  ”Årsmötet ska välja en styrelse med minst tre ledamöter och kan också utse ersättare. Ledamöter och ersättare väljs för tiden intill slutet av nästa eller nästnästa ordinarie årsmöte. Om årsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att de nya ledamöterna ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats. Ordförande, sekreterare och kassör väljs särskilt. Styrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter, dock minst tre, är närvarande.”  

att eventuella andra paragrafer som berörs av detta ändras. 

 

Jan Söderström, IOGT-NTO Ockelbo framtid 

Motion nr Xö 

Hur får vi mervärde i medlemskapet? 

Varför ska jag bli medlem i en nykterhetsorganisation?  

Vilka vill vi ha som medlemmar? 

Vad kan vi erbjuda unga för att medlemskapet ska vara attraktivt?  

Hur får vi nya medlemmar att stanna kvar och växa i rörelsen? 

Läste i senaste numret av Accent nr 2 2021 om varför unga sviker rörelsen och har själva funderat över den frågan. Vilket mervärde ska det finnas i ett medlemskap? 

Eller vill vi som rörelse endast ha en massa medlemmar i ryggen för att bedriva alkoholpolitik? 

Vi tror att det är viktigt att det finns ett mervärde i ett medlemskap för att det ska finnas intresse för ett långvarigt engagemang. Engagerade medlemmar är en överlevnadsfråga för rörelsen framtid. Nyckeln till att medlemmar stannar kvar är att erbjuda en gemenskap och ett sammanhang i en drogfri miljö. 

Därför föreslår vi 

att  förbundet satsar på utveckling av aktiviteter som ger mervärde till medlemskapet, 

att  verksamhetsutvecklarna får uppdrag att aktivt arbeta med utveckling av attraktiv föreningsverksamhet i både nya och gamla föreningar, 

att  Accent speglar bra föreningsaktiviteter för att sprida goda idéer.  

 

Växjö och Eneryda 2021 04 21 

Ellen Sjömålen    Bodil Hansen 

Lf 6538 Dacke     1613 LF Svanen 

Motion nr XXa 

Framtidens nykterister! 

Kära kongressombud, äntligen är det dags för kongress! Vi samlas nu och beslutar om vår gemensamma framtid. Och jag tänker inte skämmas när jag säger: Jag ser fram emot framtiden, för det är där jag kommer att spendera resten av mitt liv!

För mig känns det dessutom lite extra speciellt med kongress, bortsett från pandemin är det här min första kongress som IOGT-NTO:are. Visst jag har hört lite rykten om att ni ska vara old-fashioned och mossiga, men det tror jag först när jag ser det. Dessutom vägrar jag själv identifiera mig med det. Så varje UNF:are som jag möter som klagar på antika Iggisar, lovar jag helhjärtat att ge en ordentlig uppläxning om att respektera sina äldre.

För mig som haft förmånen att spendera större delen av min ungdom i rörelsen, kan jag inte mer än att säga att jag är imponerad. Ni har verkligen skapat något helt unikt. Något som fått mig att växa, som fått mig att hitta mig själv och fått mig att känna mig trygg. Ni byggde något som jag senare skulle komma att kalla mitt andra hem. Jag vet också att jag inte är ensam i den upplevelsen. Jag vet att flera andra ur min och er generation har haft precis samma upplevelse. För det vill jag tacka er med hela mitt hjärta.

Så Max, vad är högst på din agenda som nybliven IOGT-NTO:are?

– Kul att ni frågar! Bortsett från att jag ser fram emot att hjälpa till midsommarfiranden och delta på nyktra afterworks är mitt fokus fullt ut på att skapa bättre förutsättningar för framtidens nykterister. Precis som ni gjort för tidigare generationer.

Jag vet att vi inför den här kongressen kommer behandla både små och stora frågor. Där fokusen ligger mycket på vilken typ av organisation vi vill vara och vad vi ska fokusera på. Vad gäller den sakfrågan litar jag på att ni fattar ett gott beslut. Men det jag vill diskutera är kanske en betydligt större fråga, nämligen hur vi kan bidra till att skapa fler framtida nykterister!

När jag tänker på frågan känns det både svårt men också självklart. Framtidens nykterister skapas inte i IOGT-NTO, de skapas i våra barn och ungdomsorganisationer. Det är där medlemmar hittar hem, får växa, utvecklas och blir nykterister precis som vi.

Därför oroas jag också över att höra att det på vissa håll ser ganska tufft ut för dem. Jag vet av egen erfarenhet som förbundsordförande för UNF att det inte alltid är världens lättaste uppgift att leda och utveckla en ungdomsorganisation. Det är en hög omsättning på medlemmarna men trots detta stannar stora skaror kvar och framtidens nykterister skapas. Det är säkert ingen nyhet för någon som varit engagerad i rörelsen länge. Men det är väldigt lätt att glömma att de flesta runt omkring oss varit engagerade i UNF/SGU/Heimdal.

Jag ska vara ärlig och säga jag tror att IOGT-NTO:s fortsatta framtida överlevnad står och faller på hur väl det går för våra barn och ungdomsorganisationer. De tampas precis som IOGT-NTO med fallande medlemssiffror och åtstramad ekonomi. När det kommer till medlemssiffror får vi iggisar kanske konstatera att vi inte är bäst lämpade för att lösa den utmaningen även om vi kan bidra med klokskaper. Men när det kommer till ekonomin kan vi göra betydligt mer för att hjälpa. Vi skulle nämligen kunna förändra fördelningen av pengarna vi får från miljonlotteriet så vi investerar mer i framtidens nykterister.

I dagsläget fördelas pengarna från Miljonlotteriet ungefär enligt följande fördelningsmodell. (se nedan) Miljonlotteriets överskott betalas ut till IOGT-NTO som först tar den delen av kakan som vi vill ha, därefter får de andra organisationerna dela på det som bli över.

Fördelningen mellan Junis, NSF och UNF sker ungefärligt på följande vis; En grundsumma delas ut till varje organisation och därefter delas resterande ut baseras på antalet medlemmar, där ungdomar (13–25) ger en större peng per medlem än barn (0–13 år) som ger en mindre peng.

 

Organisation	Fördelning av pengar*1	Exempel 96 miljoner*2
IOGT-NTO	53,5%	51,4 miljoner
UNF	14,5%	13,9 miljoner
JUNIS	17,5%	16,8 miljoner
NSF	14,5%	13,9 miljoner

*1 Fördelning baserat på procentuellt utfall av pengar 2017, *2 Utdelning baserat på 2020 års vinst 

 

Som vi kan se enligt uppdelningen så tar vi i IOGT-NTO en ganska stor del av kakan. Visst vi är totalt fler medlemmar och vi har helt andra utgifter och uppdrag än de andra organisationerna. Att vi ska ha en större del av kakan kan jag tycka är självklart. Men jag tycker inte att vi ska ha så mycket större andel förutsatt att vi vill säkra vår framtida tillväxt. 

Jag föreslår därför att fördelningen bör se ut enligt följande: 

Organisation	Fördelning av pengar*1	Exempel 96 miljoner*2
IOGT-NTO	40%	38,4 miljoner
UNF	19%	18,2 miljoner
JUNIS	22%	21,1 miljoner
NSF	19%	18,2 miljoner

 

Det är inget kul stålbad som IOGT-NTO behöver gå igenom, men det är ingenting mot den framtid vi kan gå till mötes om vi inte ser till att stärka upp våra barn och ungdomsorganisationer så snabbt som möjligt. Framtiden nykterister skapas där och det är också dit vi ska prioritera våra krafter och resurser för att stärka oss själva. 

Mitt förslag är alltså att omfördela resurserna från Miljonlotteriet till förmån för våra barn och ungdomsorganisationer för framtidens nykterister! 

Jag föreslår därför kongressen besluta 

att anta den nya fördelningsmodellen av pengarna från Miljonlotteriet enligt förslaget ovan 

 

Max Ås 

Mullsjö, 21:e april 2021 

Motion nr XXb 

Valfrihet som norm i samband med måltider och kost 

I Sverige har vi en lång tradition av att äta blandkost. Det är en del av vår rika matkultur. Köttbullar, potatismos, stekt sill med löksås, ärtsoppa, pannkakor, kalops, höns i curry, raggmunk, inkokt lax, julskinka och falukorv för att nämna några exempel som traditionellt innebär både animalier och vegetabilier på menyn. Potatis, lök, kål, morötter, äpplen, blåbär, lingon, vete, havre och råg är exempel på vegetabilier som är och länge har varit viktiga inslag i den svenska kosten. 

 IOGT-NTO-rörelsen är en folkrörelse som är viktig i många människors liv. Mat är också en viktig del av livet. De flesta äter tre mål mat om dagen. 

 Hela mänskligheten står inför stora samhällsutmaningar både lokalt och globalt. Tre exempel på dessa utmaningar är: 

• klimatförändringar 
• det sjätte massutdöendet av arter 

• den snabba förlusten av matjord 

Kött pekas ofta ut som en av bovarna i dramat när det handlar om klimatförändringar. Så skedde även under UNFs kongress 2019. UNFs förbundsstyrelse la förslaget Ett köttfritt UNF. En av styrelseledamöterna reserverade sig mot beslutet att lägga förslaget. 

En livlig debatt följde. 

UNFs kongressledamöter beslutade 

• att animaliskt protein ska erbjudas som specialkost åt de för vilka detta faktiskt är nödvändigt för deras diet och det inte handlar om en smakfråga 
• att krav ställs på kostens näringsvärde för att undvika en allt för ensidig kost 

Förslaget var alltså från början att inget kött skulle serveras i samband med förbundsarrangemang. Beslutet blev att den som behöver äta / dricka animaliskt protein i samband med förbundsarrangemang måste anmäla behov av specialkost. Animaliskt protein är: kött, fisk, mjölk och mjölkprodukter (yoghurt, ost etc.), ägg, skaldjur, blötdjur (musslor, bläckfisk etc.), blod (t.ex. blodpudding), organ (t.ex. kycklinglever). 

Vi tolkar det som att en majoritet av UNFs kongressledamöter 2019 på detta vis ville främja en så kallad ”vegonorm”. 

Idén om att mat utan animaliskt protein skulle kunna leda till att möjligheterna att bromsa och stoppa klimatförändringarna ökar, är en åsikt som är kontroversiell i många sammanhang. De som agiterar för så kallad ”vegonorm” har ofta fokus på klimatförändringar. Utdöende av arter och förlust av matjord ingår ofta inte i resonemanget. 

Ekosystemen, lokalt och globalt, är grunden för allt liv. Om vi ser oss själva som den integrerade del av ekosystemen som vi är, kan vi tillsammans finna vägar framåt som gör att vi kan övervinna utmaningarna, dvs. bromsa och stoppa klimatförändringarna, det snabba utdöendet av arter och förlusten av matjord. 

Hela IOGT-NTO-rörelsen kan vara en betydelsefull kraft i denna utmaningarnas tid, utan att för den sakens skull försöka styra medlemmarna i ”rätt” riktning i dessa frågor. 

(För den som vill förkovra sig i den komplexa frågan om mat och samhällsutmaningar finns bl.a. initiativet ”Reformaten” på Facebook och Instagram. Reformaten har även en hemsida). 

Yrkanden: 

att när det kommer till vilken mat som serveras vid förbundsarrangemang inom IOGT-NTO ska valfrihet vara norm. Alternativen som vi ska erbjuda är blandkost* och vegetarisk kost samt specialkost för alla som är allergiska eller har religiösa skäl. Vid våra förbundsarrangemang bör vi sträva efter att alla i förväg får meddela vilken slags kost de önskar, i syfte att undvika matsvinn. 

att IOGT-NTO fortlöpande för en konstruktiv dialog med Junis, NSF och UNF kring frågan om vegonorm vs valfrihet som norm, för att bidra till att inga barn eller ungdomar inom IOGT-NTO-rörelsen störs i sina aktiviteter och relationer av en påtvingad vegonorm i samband med förbundsarrangemang. 

att IOGT-NTO anordnar digitala studiecirklar på riksnivå om mat och matlagning, med fokus på matglädje. Dessa digitala studiecirklar ska vara öppna för alla medlemmar i IOGT, UNF, NSF och Junis. Sådana studiecirklar kan omfatta: 

laga mat från grunden, kvalité, smak, tips och tricks i köket, råvarukunskap, varifrån kommer råvarorna, jordbruk, vattenbruk, fotosyntes, ekosystem, biologisk mångfald, klimat, hur man bygger matjord m.m. Syftet ska inte vara att spä på klimatångest och liknande. Syftet ska vara att erbjuda fakta om vad som är konstruktiva steg i en god riktning, ha kul tillsammans och njuta av mat oavsett kostinriktning. 

* Med blandkost menas i denna motion att kött, fisk, animaliska mjölkprodukter eller ägg ingår i de flesta måltider, men att blandkost också innebär att en måltid kan innehålla enbart vegetabiliska råvaror. (Blandkost innebär i denna motion att skaldjur, blötdjur, blod och organ kan också kan ingå i måltider men att de sällan gör det). 

 

Jens Lindh, Gustavsberg

Charlotta Nilsson, Kungsängen 

Marcus Wik, Offerdal