Starten

Hur gör man då för att bedriva kamratstödsverksamhet? Ett sätt kan kanske vara att utgå från följande ”recept”:

Recept för lyckad kamratstödsverksamhet: Tag en entusiastisk nykter alkoholist/narkoman. Tillsätt en stabil IOGT-NTO:are med bra kontakter. Krydda med uppvaktning av kommunal nyckelperson och rör om bland nyktra missbrukare. Låt jäsa sakta i egna favoritformar. Gräddas med värme från andras erfarenheter.

Intervjuer som har gjorts med att antal kamratstödjare ger en bild av hur verksamheten börjat, och några erfarenheter som har dragits. Initiativet till att starta kamratstödsverksamhet (eller annan typ av socialt arbete) tas ofta av någon som redan är IOGT-NTO-medlem i samarbete med nykter missbrukare. Ofta har man kontaktat andra grupper med nyktra alkoholister/narkomaner för att berätta om sin idé (Länkarna, KRIS, AA eller liknande). Att delta i kamratstödets verksamhet kräver inget medlemskap i IOGT-NTO till en början. Men om personer ur kamratstödet ska fatta beslut om ekonomi eller andra resurser kräver man att de som är ansvariga för verksamheten är medlemmar i IOGT-NTO.

De som startar kamratstöd har ofta en stark drivkraft och stora ambitioner. Ibland händer också väldigt mycket, och på kort tid, men ibland går det trögare. Flera kamratstödjare berättar att ambitionerna från starten hade fått bantas betydligt. På vissa håll har verksamheten fått starta om. Några beskriver att de har upplevt en tröghet i den lokala IOGT-NTO-föreningens beslutsgång, men i efterhand har de förståelse för att denna tröghet måste finnas. Att ha en närhet till en stabil IOGT-NTO-verksamhet, med ekonomi, lokal och personella resurser, upplevs som positivt av kamratstödjarna.

De flesta verksamheter ingår i IOGT-NTO-föreningens ordinarie verksamhet och man beskriver det som att ”kamratstödsarbetet har liksom glidit in i IOGT-NTO-föreningens vanliga arbete”. Genom kamratstödsgruppens deltagare utvecklas idéer till debattkvällar, friskvård, studiecirklar med mera och flera föreningar har vitaliserats och föryngrats.

Nyckelfaktorer för att komma igång

• En eldsjäl som brinner för frågan. Troligen en nykter missbrukare.
• En förankrare, en betrodd IOGT-NTO-medlem som kan förankra gentemot den lokala IOGT-NTO-föreningen, (distriktet) och kommunen.
• Förankra tidigt idéerna och verksamheten hos den lokala IOGT-NTO-föreningen genom att göra den delaktig (lokal, ekonomi etc).
• Det behövs även EN kompetent administratör som kan ta hand om bokföring och rapporter.
• Gör kommunen delaktig tidigt. Arbeta för att skapa en god relation med socialnämndens chefstjänsteman och ordförande (lokal, bidrag, positiv inställning).
• Informera hos närstående organisationer (Hela Människan, X-cons, Länkarna, KRIS, AA, NA etc.) om att verksamheten drar igång.
• Etablera personkontakter på länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, bostadsbolaget etc.
• Hitta en första lokal, byt den vid behov senare.
• Bjud in enskilda personer som vill vara med i verksamheten.
• Lyssna och lär, genomför studiecirklar i beroendekunskap och kamratstöd, delta på kurser. Delta på kamratstödssamlingar och hämta erfarenhet och fortsatt energi från kunniga kamratstödjare på andra orter.
• Gör verksamhet som ni själva vill delta i. Hitta fler producerare som kan hålla i olika typer av verksamhet, se upp så att inte eldsjälen svarar för verksamheten ensam.
• Bedriv en aktiv värvning till IOGT-NTO-medlemskap.
• Berätta om er verksamhet för lokalmedia, låt IOGT-NTO-föreningens medlemmar berätta för andra IOGT-NTO-grupper om verksamheten.
• Ha inte för stora ambitioner med verksamheten och planerna! Ta det lugnt och utveckla efter hand.

Medlem i IOGT-NTO?

Medlemskap i IOGT-NTO är inget krav i kamratstödsverksamheten utan det är något som växer fram. Många som kommer till verksamheten gör det för att se om det här är något som passar dem, delta i aktiviteter eller få information. I första läget är det inte medlemskapet som är viktigast utan gemenskapen i en drogfri miljö som leder till att man tar ställning. Många väljer dock efter en tid att bli medlemmar i IOGT-NTO. I IOGT-NTO skapar vi en drogfri frizon genom att tillsammans göra sådant som vi tycker är roligt och viktigt, där vi kan vara nyktra i en nykter miljö.

Skälen till att vara medlem i IOGT-NTO är nog nästan lika många som antalet medlemmar. Vissa har kanske haft missbruksproblem tidigare, eller har anhöriga som har alkoholproblem. Andra väljer att avstå från alkohol av solidaritet med de människor som har problem eller för att de tycker att det är mer hälsosamt. Många tycker också att alkoholen passiviserar, och därför är ett demokratiproblem. Att välja den personliga helnykterheten är att bli en del av lösningen på drogproblemen. Att vara medlem i IOGT-NTO innebär dessutom att vi är många som sluter oss samman för att kämpa för samma mål.

Aktiviteter

Kamratstödsverksamheten i landet kan se ut på många sätt, eftersom det är varje grupp som utformar verksamheten på det sätt som passar bäst för den. För vissa handlar det främst om att erbjuda en drogfri gemenskap och helt enkelt hitta på saker tillsammans. Andra vill arbeta mer utåtriktat och kanske driva någon form av socialt företag.

Här är några exempel på vad kamratstödet kan göra:
• Kamrater som finns till hands för den som försöker leva ett drogfritt liv
• Stöd efter återfall
• Drogfri fritid bland vänner med friskvård och gemenskap
• Någon som ringer och påminner om aktiviteter och erbjuder sällskap dit
• Frukostträffar/luncher
• Studiecirklar/temakvällar
• Bio/teater tillsammans
• Läger eller annan verksamhet för barn till missbrukare
• Boende för missbrukare
• Uppsökande verksamhet

Marknadsföring

För att de som behöver kamratstödet ska hitta till er och/eller börja samarbeta med er måste er verksamhet bli känd. Detta gäller både inom och utanför IOGT-NTO-rörelsen.

Platser att marknadsföra sig på:
• Föreningar inom IOGT-NTO, UNF, Junis och NSF. Samt distrikten.
• Studieförbundet NBV.
• Lokaltidningar, lokalradio, närradio, lokala tv-stationer.
• Gratistidningar.
• Föreningskatalog.
• Hemsidor. Be att exempelvis kommunen, behandlingshem och andra organisationer länkar till er egen eller förbundets hemsida som beskriver kamratstödet och vem som är kontaktperson.
• Kommunens fritids-, social-, kulturförvaltningar.
• Avgiftningar/tillnyktringsenheten, öppenvården, frivården/kriminalvården, Brå.
• Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan.
• Närsamhället: bostadsbolag/område, vårdcentraler, bibliotek, närbutiker, arbetsplatser
• Församlingar (svenska kyrkan, frikyrkor mm)
• Närstående organisationer som Hela Människan, AA, NA, Länkarna, KRIS med flera.

Sätten att marknadsföra sig kan exempelvis vara:
• Träffa varandra. Bjud in IOGT-NTO-föreningar, socialsekreterare eller vilka det nu kan vara till en träff med kamratstödet. Eller bestäm en tid besök för att berätta om vad ni gör.
• Gör en enkel flyer/flygblad och lägg ut på vårdcentraler, bibliotek, arbetsplatser osv (se ovan). Enkel information med kontaktuppgifter.
• Affischer att sätta upp på offentliga anslagstavlor.
• Information i IOGT-NTO-rörelsens egna distrikts-/föreningstidningar om sådana finns. De flesta distrikt har även egna hemsidor där de kan lägga ut information om kamratstödet.
• Annonser. Detta är generellt sätt ganska dyrt.
• Kontakta journalister och erbjud dem att göra reportage om er verksamhet. Kostar ingenting men det är redaktionen som avgör om de skriver eller ej.
• Skicka in information till tidningar och andra inför aktiviteter, som underlag för kortare notis/artikel.
• Skicka in information till kalendarier, ”Det händer”, föreningsnytt eller liknande i lokaltidningar och andra media. Brukar vara gratis.
• Starta en egen hemsida eller blogg där ni kan lägga ut vad som händer i kamratstödet. Det finns många gratistjänster för sådant på nätet.
• Facebook och andra så kallade sociala medier.

Ekonomi

Det finns många sätt att skaffa pengar för att kunna genomföra er verksamhet. Här är några exempel:
• IOGT-NTO-förbundet erbjuder ofta någon form av projektstöd. Se här >>

• Studieförbundet NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) kan hjälpa till med material och annat när ni genomför en studiecirkel. NBV kan även ge bidrag för olika typer av kulturverksamhet. Kontakta ert lokala NBV-kontor >>
• CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, kan ge bidrag till organisationer som anordnar föreläsningar i alkohol- och narkotikafrågor. Se här >>
• Våra Gårdar (riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler) ger bidrag till offentliga kulturaktiviteter i våra samlingslokaler. Se här >>
• Ta reda på vad er kommun/länsstyrelse har för bidrag och projektpengar som går att söka. Ofta finns det speciella satsningar på barn och ungdomar, folkhälsa, integration och liknande. Se här >>
• Lions har ett antal fonder och stiftelser för att hjälpa medmänniskor i Sverige. Se här >>
• Majblommans lokalföreningar runt om i Sverige delar ut bidrag till enskilda barn upp till 18 år. Här kan barn som deltar på exempelvis kamratstödets läger söka bidrag. Se här >>
• Sponsring/samarbete med lokala företag, loppmarknad, lotterier och liknande.