Nykterhetsorganisationerna växer med supandet
Det ökade supandet har skakat liv i nykterhetsorganisationerna.
Muslimer och kristna hör till de nya grupper som tar ställning mot alkohol.
– Förra året upplevde vi en medlemsökning utan like, säger Åsa Hagelstedt hos IOGT-NTO.
Den svenska nykterhetsrörelsen växte fram på 1800-talet när superiet var allmänt och flaskan fick många svenskar att gå under. Medlemmarna strömmade till i stora skaror och tidigt utsågs Kristi himmelsfärdsdag för firandet av Folknykterhetens dag. I början på 1900-talet hade omkring sex procent av befolkningen anslutit sig.
Sedan dess har det gått stadigt utför.
För ett par år sedan var den största organisationen IOGT-NTO nere i 33 000 medlemmar – 1910 hade enbart IOGT 160 000 personer anslutna.
Men plötsligt har den negativa trenden vänt. Och precis som för 150 år sedan verkar orsaken vara det ökande drickandet.
– Människor upplever problemen på nära håll. Antingen för att man själv dricker för mycket eller för att man har någon anhörig som gör det. Att bli medlem i en nykterhetsorganisation är förstås en reaktion på det, säger Åsa Hagelstedt, kommunikationsansvarig på IOGT-NTO.
Under 2005 ökade organisationen sitt medlemsantal med hela 27 procent. I dag har IOGT-NTO 42 000 medlemmar som tagit ställning för nykterheten.
Många av de nya är troende kristna som reagerat på den liberalisering av synen på alkohol som skett inom kyrkan under senare år. Flera hundra muslimer har också anslutit sig till IOGT-NTO.
– De är oroliga när de ser sina barn växa upp i det svenska samhället med en annan syn på alkohol och går därför in i en traditionell svensk folkrörelse, säger Åsa Hagelstedt.
Nu är det inte heller bara pensionärer som är med. Tidigare ålderstigna nykterhetsorganisationer har helt plötsligt fått in nytt friskt blod och genomgått en kraftig föryngring.
– De nya som kommer är i 30-årsåldern. Nu är det viktigt att vi anpassar verksamheten till dem, säger Karl-Olof Olofsson, förbundsordförande i den kristna Blåbandsrörelsen med omkring 10 000 medlemmar.
Även där har man sett hur den växande konsumtionen av alkohol i samhället resulterar i fler medlemmar. Många vänder sig mot den alltmer tillåtande attityden mot alkohol inom kyrkan. Att det numera dricks i kristna sammanhang är oroande, anser han.
– Vi tror att det här är jättefarligt ur samhällets synpunkt eftersom det inte finns någon alkoholfri zon utanför nykterhetsrörelsen längre, säger Karl-Olof Olofsson.
De frikostiga införselreglerna är roten till det mesta onda. Därvidlag är Blåbandsrörelsen och IOGT-NTO eniga.
Att en utlandsresenär kan ta med sig tio liter sprit, 90 liter vin och 110 liter öl hem sätter djupa spår i samhället, hävdar nykterhetsorganisationerna som efterlyser mer handlingskraft från regeringens sida för att dämma upp flödet av alkohol över gränserna.
– Från EU-håll upplever man inte att svenska politiker driver frågan. Om de gjorde det skulle vi kunna driva på för att ändra reglerna generellt inom EU, går inte det ska vi i alla fall ha ett svenskt undantag, säger Åsa Hagelstedt.
Medvinden för nykterhetsrörelsen känns av även inom Ungdomens Nykterhetsförbund.
Där ser man folkölförsäljningen till ungdomar som den kanske största faran. Med ibland provokativa metoder försöker UNF få bort folkölen från butikshyllorna. Nyligen friade hovrätten en kassörska i Umeå som åtalats för att hon sålt öl till en 16-årig flicka utsänd av UNF.
– Vårt mål är inte att sätta dit enskilda kassörskor utan att lyfta upp det strukturella problemet. Folköl är inkörsporten för ungdomar, den första fyllan, säger UNF:s ordförande Robert Damberg.
(källa NV Web 20060521)